Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bulgarien - Buljong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Buljong—Bull
766
lig nedgång ända till början av
1800-t., då en rik
byggnadsverksamhet utvecklades, vars främsta
verk är det 1834—37 efter en
brand återuppbyggda
Rilaklost-ret. Även under denna period
förhärskar det bysantinska
inflytandet, om också turkiska inslag
göra sig gällande, särskilt i
konsthantverket och ornamentiken.
Med den västeuropeiska konsten
har den bulgariska först mot
1800-t :s slut trätt i närmare
beröring.
Buljong (av fr. bouillir, koka),
soppa, sonl fås, då kött, fisk 1.
vegetabilier urkokas i vatten. —
Buljongtärning, se
Köttextrakt.
Bull. 1. OleBornemann
B., f. 1810, d. 1880, norsk violinist.
Efter studier, bl. a. i Paris, där
han tillägnade sig Paganinis stil,
tillbragte han från 1832 en följd
av år på framgångsrika och
inbringande konsertresor på
kontinenten och i Amerika. 1850
grundade han i Bergen en nationell
teater och arbetade ivrigt för ett
inhemskt musikliv och en
nationell musik; bl. a. introducerade
han vid sina konserter gamla
norska spelmanslåtar. Efter att
ha förlorat större delen av sin
förmögenhet på en norsk koloni
”Oleana” i Pennsylvania måste
han åter bege sig ut på
konsertresor men mottogs icke längre
med samma hänförelse som förr.
Vid sina konserter uppträdde B.
med en mycket begränsad
repertoar, huvudsakligen sammansatt
av egna kompositioner, i vilka
huvudvikten var lagd på det rent
tekniskt virtuosmässiga. Som
tonsättare är B. mycket ytlig; en
del av hans verk ha dock behållit
sin popularitet till våra dagar.
Främst är att nämna suiten
Sæterbesöget, i vilken den kända
Välsignande Kristus. Ikon från
Kli-mentskyrkan i Ochrida. 1200—1300-t.
visan Sæterjentens söndag ingår.
— 2. Jacob Breda B., f.
1853, norsk författare,
debuterade på 1890-t. med ett par
skådespel, som starkt
polemiserade mot Ibsen och den litterära
radikalismen, och har därefter
utgivit historiska romaner och
skådespel, dikter med
fosterländska ämnen (Av Norges
friheds-saga, 1897) samt
folklivsskild-ringar (Fonnaa sfolket, 1902,
Eli-ne Vangen, 1906,
österdalskong-en, 1907, m. fl.), vilka utgöra det
mest betydande av hans rika
produktion. — 3. Edvard H
age-r u p B., f. 1855, norsk jurist och
politiker, finansminister 1905—06
och 1920—21, stortingsman 1903
—05 och 1910—18. — 4.
Henrik B., f. 1864, norsk arkitekt,
förestånd. för hantverks- och
industriskolan i Kristiania 1912;
har bl. a. byggt Nationalteatret
(se ill. till Kristiania),
Historisk museum och
Regjerings-bygningen i Kristiania samt
var huvudarkitekt för Norges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
