Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buol-Schauenstein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
777
v. Buol-Schauenstein—Burén
778
de ofta i London och samlade
stora åhörarskaror omkring sig.
v. Buol-Schauenstein [bo’ål
sjao’ensjtajn], Karl
Ferdinand, f. 1797, d. 1865, greve,
österrikisk diplomat och
politiker, 1852—59 ministerpresident
och utrikesminister. B. avslöt
1853 ett handelsfördrag med
Preussen men lyckades ej, trots
ett garantiförbund 1854, förmå
det till att ge aktivt stöd åt
Österrike under Krimkriget.
Buonarro’ti, se M i c h
elan g e 1 o.
Buoninsegna [-se’nja], se
D u c c i o.
Bupha’ga, se S t a r a r.
Bupresti’dae, se
Praktbaggar.
Burbage [bo’bidj],
Ric-h a r d, f. omkr. 1567, d. 1619,
Englands främste skådespelare
på Shaksperes tid, utförde
huvudrollerna i dennes flesta
skådespel. Särskilt berömd för sin
framställning av Hamlet och
Rikard III.
Burbrev, skriftligt bevis på
vunnet burskap (se d. o.).
Burckhardt [bo’rkhart]. 1.
Johann Ludwig B., f. 1784,
d. 1817, tysk forskningsresande,
bereste 1809—15 Egypten, Nubien
samt Arabien. B:s
resebeskrivningar, utgivna efter hans död,
äro högt skattade. — 2. Jacob
B., f. 1818, d. 1897, schweizisk
kultur- och konsthistoriker,
professor i Basel. B: s förnämsta
arbete är Die Kultur der
Renais-sa/nce in Italien (1860), som är
ett av de mest geniala och
grundliga arbeten, som skrivits om
denna epok, och som framkallat
en ny uppfattning av
renässansens väsen. Hans andra
huvudverk, Der Cicerone, eine
Anleit-ung zum Genuss der Kunstwerke
Italiens (1855. senare uppl.
be
arbetad av W. Bode), utgör en
ovärderlig handbok över Italiens
konstverk.
Burckmair, se B u r g k m a i r.
Burdach [boTdach], Konrad,
f. 1859, tysk litteraturhistoriker,
prof, vid universitetet i Berlin,
bekant för sina djupgående och
skarpsinniga undersökningar över
renässanskulturens uppkomst och
utveckling.
Burdi’gala, se Bordeaux.
Bure. 1. Se A u d h u m b 1 a.
— 2. Se F a 1 e Bure.
Bure, Anders, f. 1571, d.
1646, kartograf, ”den svenska
kartografins fader”, upprättade
de första någorlunda tillförlitliga
kartorna över Skandinavien och
ledde som ”generalmatematiker”
mätningar och ritandet av kartor.
Bure, ångsåg i Bureå socken
i Västerb. 1., vid mynningen av
Bure älv. Äges av Bure a. b.,
grundat 1873, ombildat 1920.
Bureau des longitudes [byrå’
de lågjity’dd], 1795 genom lag
stiftad vetenskaplig (matematisk,
astronomisk) institution i Paris,
som bl. a. utger en kalender för
astronomiskt och nautiskt bruk.
Bureau international
permanent de la paix [byrå’
äijtar-nasiåna’ll pärmana’i) da la pä],
se Fredsrörelsen.
van Buren [fæn bjo’rin],
Martin, f. 1782, d. 1862,
president i För. Stat., tillhörde det
demokratiska partiet. Under
Jacksons presidenttid var han
statssekreterare, valdes 1832 till
vicepresident och 1836 till
president. B:s ämbetstid, som varade
1837—41, kännetecknades främst
av statsfinansiella svårigheter,
som han dock lyckades avveckla.
Burén, Axel Otto
Gotthard, f. 1842, ämbetsman, var
efter tjänstgöring i
hovförvaltningen operachef 1892-—1907.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
