Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byarätt ... - Byggnadsgillen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
811 Bygdemål—Byggnadsgillen 812
och kulturlager, vanligen också
en utgrävning för uppsamlande
av vatten. — B. äro synnerligen
talrika i Sverige. I
Mälarlandskapen finnes ett stort antal. Den
mest bekanta ligger vid det
gamla Birka på Björkön i
Mälaren, med en ringvall av jord och
sten. Vidare förekomma B. i ett
brett bälte över Götaland, från
Gottland till Bohuslän. På Öland
och Gottland uppträda de talrikt.
Här ligga många på öppna
slätter och bildas vanligen av
runda, till en del mycket höga
ringmurar av kalkstenshällar.
Mest bekant av de öländska är
borgen vid Ismanstorp i Långlöt
skn med talrika husgrunder. Den
största av B. i Sverige är den
gottländska Torsburgen, vars
murar ha en sammanlagd längd
av 1 % km. — B. i Götaland
torde i flertalet fall tillhöra
folkvandringstiden (se d. o.),
400—600-t. e. Kr. En del av B.
i Mälarlandskapen härröra från
vikingatiden (se d. o.) eller
början av medeltiden. I många fall
är dateringen av B. ännu osäker.
Bygdemål, se Dialekt.
Bygdén, Ander s Leon ard,
f. 1844, bibliograf, chef för
Uppsala universitetsbibliotek 1904—
11; har utgivit ett antal
bibliografiska arbeten, bl. a. Svenskt
anonym- och pseudonymlexikon
(1898—1900).
Bygdeå, socken i Västerb. 1.,
jämte Robertsfors
bruksförsamling pastorat i Luleå stift. 7,690
inv., därav i Robertsfors
kapell-förs. 2,800.
By’gdin, stor fjällsjö i s.
Jotunheimen i Norge, 1,062 m.
ö. h., 25 km. lång. Avrinner åt
ö. till Gudbrandslågen. Trakten
är mycket naturskön. Om
somrarna stoi- turisttrafik över B.
inåt Jotunheimen.
Bygdö, halvö i
Kristiania-fjorden v. om Kristiania. På B.
ligga norska kungafamiljens
sommarslott och ett
friluftsmuseum med gamla norska
allmogebyggnader, grundlagt av konung
Öskar II.
Bygel. Mus. Krökt rör till
förlängning av mässingsinstrument
för ernående av olika grundtoner.
Efter dessa benämnes B. f - b y
-gel, ess-bygel o. s. v.
By-g e 1 h o r n, ett med ventiler
försett trumpetliknande instrument,
av vilket alt- och tenorhornen äro
avarter. — Tekn. Namn på
ström-avtagare på elektriska
spårvagnar och lokomotiv.
Bygg, den uppåt vända sidan
av en sten, som ingår i ett
murverk. Den nedåt vända sidan
benämnes ligg.
Byggherre, person, som låter
uppföra ett hus.
Byggmästare, person, som
förestår eller övervakar
husbyggnad. För B. i städer fordras
särskilda kvalifikationer, närmare
angivna i byggnadsstadgan.
Byggnadschef, se B y g g
-nadskontor.
Byggnadsgillen 1. b y g g
-nadsskrån, medeltida
föreningar av byggnadsarbetare,
särskilt stenhuggare, urspr. vid
kyrkobyggen. På 1100-t. fingo
föreningarna särskilda privilegier
och igenkänningstecken. Är 1498
vann ett statut för alla tyska
byggmästarskrån bekräftelse av
kejsar Maximilian. I stort
upprätthölls statutet i flera tyska
städer in i förra årh.
Frimure-riets former torde vara lånade
från de engelska
byggnadsarbetarnas skråmässiga föreningar.
Numera bruka med B. benämnas
sammanslutningar av arbetare,
som taga husbyggnader på
entreprenad. Se Skråsocialism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
