Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835 Byggnadskonst (Fornkristen och bysantinsk)
836
Romersk triumfbåge: Konstantinbågen.
Rom.
även börjat använda kryssvalv
(se Valv), vågade de sig på
att välva sådana väldiga rum som
Konstantinbasilikan (fullbordad
omkr. 315 e. Kr., se ill. till
Basilika) samt Caracallas
och Diocletianus’ termer i Rom,
de sistnämnda praktfulla
badhusanläggningar av kolossala mått
(se Termer). De romerska
teatrarna anslöto sig i stort till
de grekiska men avveko dock i
flera avseenden från dessa (se
Teater). Väldiga byggnadsverk
voro amfiteatrarna, av vilka den
mest berömda var Colosseum i
Rom (se Amfiteater) —
andra funnos i Pompeji (se ill.
till Amfiteater), Arles,
Orange, Palmyra (se ill. till dessa
ord) — och rännar banorna, av
vilka den förnämsta var Circus
Maximus i Rom (se Cirkus).
Typiskt romerska byggnadsverk
äro även triumfbågarna (se
Triumfbåge). Det romerska
boningshuset kunna vi särskilt
studera i Pompeji (se Bostad
sp. 382—3) ; av väldigare mått
voro de kejserliga palatsen, ss.
Flaviernas på Palatinus i Rom (se
d. o.) och Diocletianus’ i Spalato
(se d. o.). Bland gravbyggnader
märkas Hadrianus’ mausoleum,
nu Castel San Angelo, i Rom (se
d. o.) och Caecilia Metellas grav
(se d. o.) vid Appiska vägen, bägge
runda. Den konstruktiva
lägg
ning, som utgör kärnan i den
romerska B., tog sig även
storartade uttryck i anläggningar av
teknisk natur som vatten- och
avloppsledningar (se A k v e
-duk t och Kloak). En
särpräglad karaktär antog den
romerska B. i vissa av provinserna,
särskilt de asiatiska, där under
2—300-t. e. Kr. sådana om den
italienska barocken påminnande
byggnadsverk uppstodo som det
lilla rundtemplet i Baalbek och
klippgravarna i Petra (se d. o.).
— FORNKRISTEN OCH
BYSANTINSK B. De äldsta
forn-kristna byggnadsverken äro
sådana, som tjänat
begravnings-ändamål, underjordiska
katakomber (se d. o.) och
gravkapell ovan jord (ce’llae
cimete-riaTes). De senare bilda möjligen
utgångspunkten för de
kyrkobyggnader, som efter
kristendomens antagande till
statsreligion (323) började uppföras.
Dessa äro av två skarpt skilda
typer, basilika (sed. o.) och
centralkyrka (se d. o.). Om
basilikans ursprung har man
stridit. Säkerligen har den rönt
inflytande av den antika torg-
Romerskt rundtempel. Baalbek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
