Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853 Byggnadskonst (Italiensk hög- och senrenässans)
854
nässansens B. har en mångsidig
och individuellt skiftande
karaktär. Särskilt i det dekorativa
utvecklar den en utomordentlig
friskhet och finhet. Sambandet
mellan det dekorativa och det
konstruktiva är lösare,
antiki-seringen mindre genomförd än
den senare blev. —
Högrenässansen utmärkes av ett
närmare och medvetnare
anslutande till de antika förebilderna,
som man lärde sig bättre känna,
av en begränsning av det
dekorativa elementet, en strävan mot
enklare, kraftigare former.
Konstens medelpunkt blev nu Rom, där
Bramante, periodens ledande
arkitekt, uppgjorde planen till
Pe-terskyrkan (se d. o.), som blev
den centrala uppgift, varpå under
lång tid framåt alla de förnämsta
arkitekterna arbetade.
Centralkyrkan med kupoltäckt mittrum
blev den härskande kyrkobygg-
Feterskyrkan i Rom. Fasaden. Av
Ma-derna. — Äldre planer (t. v.
Braman-tes, t. h. Michelangelos).
Italiensk senrenässans:
Markusbibliote-ket. Venedig. Av Jacopo Sansovino.
nadstypen. Även palatstypen
undergick förändring. Fasaderna
fingo en rikare utformning,
portaler och fönsteromfattningar
betonades starkare. Stundom
bibehöll man horisontalindelningen
(t. ex. Palazzo Farnese i Rom av
Antonio da Sangallo), stundom
kombinerade man den med den av
Alberti införda
vertikalindelningen, varvid även halvkolonner
kommo till användning (t. ex.
Markusbiblioteket i Venedig av
Jacopo Sansovino). Bland de i
Rom och annorstädes verkande
arkitekterna märkas utom de
ovan nämnda: Rafael, Peruzzi
och Sanmicheli (Palazzo
Be-vilacqua i Verona, se ill. till
Sanmicheli). En särskild
riktning representerar
Michelan-gelo (nya sakristian med
Medi-céergravarna i San Lorenzo i
Florens, Peter skyrkan i Rom), vars
dragning mot det mäktiga och
våldsamma, mot massverkan och
rörelse visar fram mot barocken.
— Senrenässansen kännetecknas
av en ännu strängare antikisering
än högrenässansen och av ett fast-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
