Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadskonst - Byggnadskontor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
Byggnadskontor
870
gotik och profanbyggnaderna i
renässans. Den gotiska
riktningens mest framstående
representanter voro i England Barry,
som uppförde Parlamentshuset i
London i Tudorgotik (1840—65,
se ill. till Storbritannien),
i Frankrike Viollet-le-Duc, vars
grundliga kunskaper kommo till
gagn vid hans restaureringar av
gotikens slott och kyrkor.
Renässansriktningens främsta namn
äro Ch. Garnier, som byggde
Stora operan i Paris (exteriören
färdig 1867, interiören 1875), och
den även som teoretiker
betydande Gottfried Semper (Hoftheater
i Dresden 1838—41). I Sverige
representera F. V. Scholandei’
(Synagogan i Stockholm, 1867-—
70) och den mest för sina mindre
lyckade kyrkorestaureringar
kände H. Zettervall (Norra
latinläroverket i Stockholm, 1876—80)
den historiska eklekticismen.
Först mot 1800-t :s slut
framträdde en reaktion mot denna i
en strävan att skapa en modern
stil, som bättre lämpade sig
såväl för de nya byggnadsformer,
som uppstått, ss. fabriker,
affärshus, hyreshus och villabyggnader,
som för den moderna, högt
utvecklade byggnadstekniken med
dess järn- och
betongkonstruktioner. Man följde därvid tvenne
linjer. Dels sökte man ersätta de
historiska stilarnas detaljformer
1800-talsrenässans: Stora operan. Paris.
Av Garnier.
Modernt varuhus: Wertheim. Berlin.
Av Messel.
med en ny, rent naturalistisk
formbildning och ornamentik.
Denna riktning, i Tyskland
kallad Jugendstil, i Frankrike art
nouveau, har i stort sett spelat
ut sin roll, medan den andra,
som söker skapa en rent
konstruktiv stil, för vilken
byggnadens ändamål och material får
bestämma formgivningen, alltjämt
befinner sig i utveckling. Sina
främsta representanter har denna
riktning i Tyskland, där Alfred
Messel i Warenhaus Wertheim i
Berlin (1896—1900) skapat
typen för det moderna varuhuset
och bl. a. Peter Behrens utfört
moderna fabriksbyggnader (A. E.
G. i Berlin, se ill. till Tysk
konst). I Sverige har I. G.
Clason, som själv uteslutande
arbetat i historiska stilarter, med
sitt krav på äkta material och
ändamålsenlig formgivning
skapat utgångspunkten för den
moderna arkitekturen. Medan F.
Boberg i vissa avseenden närmat
sig Jugendstilen, har den senaste
tiden huvudsakligen
karaktäriserats av en nationell romantik,
som fått sina främsta uttryck i
C. Westmans rådhus (1905—15)
och R. Östbergs stadshus (1911
—23) i Stockholm (se ill. till
d. o.).
Byggnadskontor, teknisk
myndighet i större städer, som
hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
