Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bülow - 4. Karl von Bülow - 5. Bernhard von Bülow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
Bülow
876
världskrigets början 2:a armén,
vilken över Liége inryckte i
Belgien. Hans armé vann under
frammarschen betydande
framgångar vid Charleroi och S:t
Quentin. B: s förhållande under
slaget vid Marne har emellertid
givit anledning till kritik och
på många håll betraktas B.
såsom den egentlige
upphovsmannen till den tyska reträttrörelsen.
Efter Marneslaget deltog B. i
slaget vid Aisne och övertog
därefter befälet över en nybildad
armé på tyska högra flygeln, som
han förde i första slaget i Artois.
Lämnade i april 1915 sitt
frontbefäl. — 5. Bernhard v. B.,
furst v. B., f. 1849, son till B. 2,
tysk statsman och diplomat,
Tyska rikets fjärde rikskansler
1900—09. B. hade efter rask
karriär 1893 sänts till Rom ss.
ambassadör och därifrån 1897
kallats till statssekreterare för
utrikes ärenden. B. stödde det
påbörjade arbetet på en stark flotta
och ansåg denna vara en
nödvändig förutsättning för Tysklands
utveckling till en världsmakt.
Han undvek att fullfölja de
försök, som gjordes, till närmande
till England och Ryssland, av
fruktan för att ett förbund med
den ena makten skulle medföra
fiendskap med den andra. Denna
avvisande hållning hade till följd
att England i stället närmade sig
Karl v. Bülow.
Bernhard v. Bülow.
Frankrike och Ryssland och
gjorde upp sina mellanhavanden med
dem 1904 och 1907 (seEntente).
En oklok Marockopolitik, för
vilken B:s medhjälpare v. Holstein
bar det närmaste ansvaret, skärpte
förhållandet till Frankrike, och
samtidigt visade bundsförvanten
Italien tecken till opålitlighet.
Dessa motgångar, som fingo en
tillfällig motvikt genom en av
Tysklands beslutsamma stöd åt
österrike-Ungern föranledd rysk
reträtt under den bosniska
krisen 1908—09 (se
österrike-Ungern), ha efteråt givit
anledning till häftig kritik mot
B., vilken genom sin
obeslutsamhet skulle ha framkallat
Tysklands ”inringning” och
ogynnsamma läge 1914. B. har
bl. a. i sin bok Deutsche Politik
(1916) framställt ett skickligt
försvar för sin politik och sökt
hävda, att den senare olyckliga
utvecklingen orsakats av hans
efterträdares felgrepp. •—
Inrikespolitiskt genomförde B. en mängd
viktiga reformer, särskilt på det
ekonomiska området och
utvecklade stor skicklighet i fråga om
riksdagspartiernas manövrering
(”blockpolitiken”). Se härom
vidare Tyskland. — Efter att
ha tillbragt några år som
privatman i Rom, blev B. dec. 1914
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
