Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bälinge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Bällefors—Bänkmansinrättning
908
Bältdjur. Tolypeutes conurus. 45 cm.
lång. Argentina.
Bällefors, socken i Skarab. 1.,
jämte Ekeskog och Beateberg
pastorat i Skara stift. 780 inv.
Bällö, se B e 11 ö.
Bält, se B e 11.
Bältdjur, DasypodVdae, a r
-m a d i 11 e r, en familj
tillhörande ordn. Edenta’ta æena’rthra.
B. bära ett hudpansar, bildat av
benplattor i läderhuden och
hornplattor i överhuden. Plattorna
bilda med varandra rörligt
förenade tvärplåtar över ryggen.
Skulder- och bäckenregionen
täckes av en större bensköld. Huvud,
svans och ben äro, de senare på
utsidan, betäckta av smärre
plattor. Buksidan och benens
insidor hårbeklädda. Hår finnes
vanligen även mellan
ryggplåtarna. Tår med kraftiga grävklor.
Allätare. Nattdjur. B. leva i
Syd-Amerikas tropiska och
tempererade delar samt n. därom upp till
Texas, huvudsakligen i sparsamt
bevuxna slättom råden, där de
gräva gångar i jorden. —
Da’sy-pus sexci’nctus är den bälta, som
är vanligast i zoologiska
trädgårdar. 50—60 cm. lång, gulbrun
till färgen, på ryggsidan något
mörkare. Förekommer i Brasilien
och Paraguay. Lever huvudsak’
ligen av myror och termiter,
under vilkas bon den gräver sina
gångar. Vid annalkande fara
gräver den sig med otrolig hastighet
ned i jorden. Honan föder
vanligen 1—2 ungar.
Jättebäl-t a n, Priodo’ntes giga’nteus, det
största B., når 1 % m. i längd.
svansen inräknad. Förekommer
från Guyana ned i Argentina. B.
tillhörande släktet Tolypeu’tes
äro märkliga på grund av sin
förmåga att rulla sig i klotform, då
de hotas av någon fara. Släktet
har stor utbredning i
Syd-Ame-rika. Rätt avvikande från
föregående äro sköldsorkarna,
Chlamydo’phorus. Ryggpansaret
är endast i mittlinjen fastvuxet
vid ryggen. Förekomma i v.
Argentina och Bolivia.
Bältespännare. Särskilt i de
skånska landskapen och Småland
lär fordom ha förekommit ett
slags tvekamp, ”spänna bälte”,
varvid de stridande, beväpnade
med knivar, voro sammanbundna
med ett bälte, som icke fick lösas,
förrän en av dem fallit.
Berättelser därom äro dock upptecknade
först i sen tid.
Bältros, He’rpes zo’ster,
utslag i form av först klara, sedan
grumliga blåsor i huden utefter
förloppet av en nerv men aldrig
omfattande mer än ena
kroppshalvan. B., som vanligen
förekommer i veka livet men även på
andra ställen av kroppen, föregås
ofta av lindriga smärtor;
vanligen efterföljes B. av svåra
nervsmärtor, stundom så svåra, att
behandling tarvas. Mot själva
sjukdomen är dylik onödig, då B.
av sig själv går tillbaka på c:a
två veckor. Den har intet med ros
att göra och är alldeles ofarlig.
Bänkmansinrättning. Före
1866 års riksdagsordning
indelades de till säte och stämma i
Bältdjur (Tolypeutes), sammanrullade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
