Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Caldera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
973
Caldera—Calderon de la Barca
974
Calcutta. Victoria Memorial Hall.
delar: den ”svarta staden”, Palta,
i n., bebodd av infödingar, och
den ”vita staden”, Tsjauringi, i
s., européernas stadsdel. I s.
ligger det gamla fästet Fort
William. I den vita staden finnas
flera monumentala byggnader,
vicekonungens palats, högsta
domstolen, S:t Pauls
romerskkatolska katedral, kejserliga
museet, Victoria Memorial Hall,
Bengalens bank, posthuset m. fl.
I den svarta staden många
hinduiska tempel och moskéer.
Universitet och en mycket stor
botanisk trädgård. C:s hamn
lämnar tillträde för fartyg med
högst 6 m:s djupgående. Uthamn
finnes vid flodens mynning
(Diamond Harbour). Stor export av
jute, té, hudar, ris, vete, opium
och bomull. Under den hetaste
årstiden (april—okt.) flytta
européerna upp på Himalayas
sluttningar. C. är det brittiska
väldets näst största stad,
1,265,000 inv. — C. anlades 1686
av engelska köpmän, intogs 1756
av Bengalens upproriska nabob,
som lät en mängd fångar
omkomma i ett barbariskt fängelse,
”Svarta hålan”. 1757 återtog
Clive C., som 1773—1912 var
det indiska väldets huvudstad.
Calde’ra, kitteldal på ön
Palma, Kanarieöarna, efter
vilken alla liknande bildningar fått
namn.
Calderon de la Barca [-[kalde-rå’n-de-la-va’rka],-] {+[kalde-
rå’n-de-la-va’rka],+} don Pedro, f.
1600, d. 1681, spansk dramatiker.
Efter Lope de Vegas död var C.
Spaniens mest firade dramatiske
skald, men han var som sådan
ingen nydanare utan fullföljde
de av Lope de Vega utbildade
traditionerna. Hans verksamhet
innebar icke blott det spanska
dramats höjdpunkt utan också
början till förfallet. Man har i
honom sett den poetiske tolken för
typiskt spanska egenskaper:
religiös mystik, rojalism och
aristokratism. Den devota kyrkligheten
framträder i hans autos (se
A u t o) ; hans världsliga
skådespel (comedias de capa y espada)
behandla hederskänslans
konflikter; åt sin innerliga religiösa
mystik har han givit uttryck i
sina andliga skådespel
(comedias divinas). C. är till sin natur
främst lyriker, och det är de
lyriskt färgade partierna av hans
produktion, som äro de
konstnärligt verkningsfullaste. Mindre
produktiv än Lope de Vega, skrev
han omkr. 120 comedias och 80
autos. Till de mest berömda höra
La vida es sueno (Livet är en
dröm), El magico prodigioso
(Den mäktige besvärj aren), Lä
devocion de la cruz (Vördnaden
för korset; samtliga övers, av Th.
Hagberg, 1870) och El principe
constante (Den ståndaktige
prin
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
