Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calonne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
983
Calvin
984
Johan Calvin. Teckning av Louise
Henry.
fransk-schweizisk reformator.
1523 kom C. till Paris, där han
ägnade sig åt teologiska och
juridiska studier. Påverkad av
evangeliska kretsar, trädde C. efter
en starkt viljebetonad
omvändelsekris öppet i förbindelse med
protestanterna. På grund av
utbrytande förföljelser begav han
sig 1535 till Strassburg samt
senare till Basel. Här utgav
han sitt för reformert teologi
grundläggande arbete Institu’tio
religio’nis christia/nae (1536),
med vilket han närmast hade för
avsikt att ta sina trosförvanter
i försvar för de falska
beskyllningar, som riktades mot dem i
hans hemland. S. å. (1536) kom
han till Geneve, där en
reformatorisk rörelse redan begynt. Äret
förut hade katolicismen blivit
avskaffad av stadens råd. På
uppfordran av den evangeliska
rörelsens ledare, Farel, lät C.
förmå sig att stanna i staden och
biträda vid den nya kyrkoorga-
nisationen. Han fick dock en
stark opposition emot sig och
nödgades efter en tid lämna
staden. Här blevo förhållandena
emellertid snart kritiska, varför
rådet förmåddes att återkalla
reformatorn. Återkommen 1541,
fick C. fria händer att genomföra
sina idéer. Den strängaste
kyrkotukt infördes, omhänderhavd av
ett konsistorium — bestående av
präster och 12 av rådet utsedda
lekmannaäldste —, som noga
övervakade
församlingsmedlemmarnas hemliv och även strängt
bestraffade minsta förseelser.
Kyrkliga och politiska
motståndare drabbades av de hårdaste
straff. 1542—48 verkställdes i
Geneve, som hade 16,000
invånare, icke mindre än 58
avrättningar och 76
landsförvisningar. — Vad C:s läroåskådning
beträffar, var för honom liksom
för Luther skriften trons enda
källa, men i motsättning till
Luthers fria, evangeliska
uppfattning av bibelordet gjorde C.
gällande en lagisk, bokstavlig
tolkning, varigenom bl. a.
gammaltestamentligt material i stor
utsträckning blivit normativt. I
nattvardsläran intog han en
medlande ställning mellan Luther
och Zwingli. Kristus meddelar
sig andligen åt de troende
natt-vardsgästerna; brödet och vinet
äro underpanter på denna
andliga förbindelse. C. företrädde
läran om den dubbla
predestina-tionen: Gud har förutbestämt
en del till evig salighet, de andra
till förtappelse. — Särskild
betydelse för den reformerta
kyrkan fick C. därigenom att han
lyckades samla de schweiziska
protestanterna. Med Zwinglis
efterträdare i Zürich, Bullinger,
förenade han sig genom
Conse’n-sus Tiguri’nus, efter hand an-
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
