Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cancan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1005
Cancan—Cann ae
1006
stad i Australiska statsförbundet.
Ett förbundsdistrikt om 2,434
kvkm. har utsetts i det inre av
staten New South Wales, 315 km.
på järnväg s.v. om Sydney. C.,
vars högtidliga grundläggning
ägde rum 1913, bygges efter i
förväg uppgjord plan
amfiteatra-liskt på båda sidor om floden
Murrumbidgee, vilken här vidgar
sig till en rad små sjöar.
Cancan [kaijka’g], dans av
algeriskt ursprung med
våldsamma rörelser. Modern i Paris på
1830-t.
Ca’ncer. Zool. Se Krabbor.
— Med. Se Kräfta. — Astr.
Se Djurkretsen.
Cancione’ro, spansk
benämning på samlingar av canciones
(lyriska dikter), av en eller flera
författare.
Candela’ria (lat. cande’la,
ljus), se Kyndelsmässa.
Candida’tus, lat.,
vitglänsan-de, kallades de sökande till
stats-ämbeten i antikens Rom, då de
plägade uppträda på Forum i
skinande vit toga och söka värva
anhängare. Jfr Kandidat.
Candolle [kagdå’11],
franskschweiziska botanister. 1.
Augustin Pyramus de C., f.
1778, d. 1841, prof, i Montpellier
1808, i Geneve 1816,
huvudsakligen verksam som beskrivande
systematiker. Hans huvudarbete
Pro’dromus syste’matis
natura’-lis re’gni vegeta’bilis fortsattes
av hans son och andra (17 bd
1824—73). — 2. Alphonse
Louis Pierre Pyramus
d e C., f. 1806, d. 1893, den föreg:s
son, prof, i Geneve 1835,
fortsatte faderns verk. Av betydelse
för växtgeografin var hans
Géo-graphie botanique raisonnée
(1855).
Caneleo’nes, departement i
Uruguay, n. om Montevideo, näst
dep. Montevideo republikens
folkrikaste och bördigaste trakt.
Huvudnäringar äro jordbruk, som
lämnar överskott av majs, vete
och vin, samt boskapsskötsel.
120,000 inv.
Canigou [kanigo’],
bergskedja, sammanhängande med
östligaste Pyrenéerna, i den gamla
provinsen Roussillon (dep.
Pyré-nées-Orientales) i s. Frankrike.
Högsta toppen är M:t Canigou,
2,785 m.
Ca’nis, se H u n d d j u r.
Cani’sius, Petrus (Peter
C a n i s), f. 1521, d. 1597, katolsk
teolog, den förste tyskfödde
jesuiten, 1549 professor i Ingolstadt,
senare kejsar Ferdinand I:s
hovpredikant i Wien. Hans förnämsta
arbeten äro en större katekes,
Catechi’smus ma’jor (1555), och
en mindre, Pa/rvus catechi/smus
catholico’rum (1561), den senare
en mycket använd lärobok,
utkommen i otaliga upplagor. C.
blev 1864 beatificerad.
Canis ma’jor, C a ni s m
i’-n o r. Astr. Se Hunden, Stora
och Lilla.
Ca’nna, växtsläkte (fam.
Can-na’ceae, ordn. Scita’minev.e),
omfattande fleråriga örter, vilka
härstamma från de tropiska
delarna av Amerika. Alla ståndare
med undantag av en äro
fullständigt ombildade till kronlika blad.
Fröna likna pärlor, därav det
svenska namnet pärlväxt.
Rotknölarna av några arter, t. ex.
den västindiska, särskilt i
Australien odlade C. eduTis, ge s. k.
arrowrot (se d. o.). Många
arter, ss. C. i’ndica, odlas som
prydnadsväxter under
benämningen blomsterrör.
Ca’nnabis, se Hampa.
Ca’nnae, forntida stad i
Apu-lien, nu en by, C a n n e, bekant
för det tillintetgörande nederlag
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
