Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cannizzaro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1011
Canova—Canrobert
1012
nordsluttning, med ruiner efter
ett medeltida slott, där tyske
kejsaren Henrik IV i jan. 1077,
klädd i botgörardräkt och barfota
i snön, under tre dagar bönföll
om befrielse från påven Gregorius
VII:s bannlysning. Härav
kommer uttrycket ”gå till C.”,
ödmjuka sig.
Canova [kanå’va], Antonio,
f. 1757, d. 1822, italiensk
bildhuggare, kom i Rom i beröring
med de kretsar, ur vilka den
nyklassicistiska konströrelsen
framgick, och blev denna riktnings
mest berömde och inflytelserike
representant inom skulpturen.
Ehuru han sökte ansluta sig
till den antika konstens rent
plastiska hållning, lyckades han
dock aldrig helt frigöra sig från
rokokoskulpturens måleriska stil
och koketta ytlighet, och han vi-
De tre gracerna. Skulptur av Antonio
Canova,
sar en förkärlek för det veka och
sötaktiga, som är främmande för
den klassiska konsten. Samtiden
såg emellertid i hans arbeten
en återuppväckt antik. Hans mest
kända verk tillhöra den
sentimentalt täcka genren, såsom
Amor och Psyche, Paris och De
tre gracerna. För Napoleon
utförde han en mängd arbeten, ss.
den nakna kolossalstatyn av
kejsaren som romersk imperator (i
brons på Breragalleriets gård i
Milano) och den liggande
marmorstatyn av Pauline Bonaparte
som Venus (se ill. till
Bild-huggarkonst sp. 1539).
Canovas del Castillo
[ka’nå-vas del kasti’ljå], don
Antonio, f. 1828, d. 1897, spansk
politiker, 1864—68
inrikesminister och sedan flera gånger
konseljpresident. I parlamentet
kämpade han för Isabellas sons,
Alfons’ (XII), tronanspråk och
var regeht, då denne jan. 1875
intågade i Madrid. C., som var
chef för det liberalkonservativa
partiet, ansågs föra en reaktionär
politik och mördades av en
anarkist. Han författade flera
historiska arbeten och ledde
utgivandet av Historia general de
Es-pana.
Canrobert [kagråbä’r],
Fran-gois Cer t ai n, f. 1809, d. 1895,
fransk marskalk, deltog i
Napoleon III:s statskupp 1851. C. var
en tid överbefälhavare för den
franska armén under Krimkriget
och vann flera slag. 1855 sändes
han som ambassadör till Sverige
för att underhandla om ett
förbund mot Ryssland och
förberedde den s. k. novembertraktaten
(se d. o.). C. deltog i det
italienska fälttåget 1859 och i
fransktyska kriget, under vilket han
tillfångatogs i Metz.
Ord som ej återfinnas under C tcrde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
