Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cartesianska dykaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1065
Cartesianska dykaren—Cartesius
1066
Cartagena. Spanien.
de, företog 1767—79 en
upptäcktsfärd till Stilla havet,
varunder han fann ön Pitcairn samt
bekräftade upptäckten av
åtskilliga ögrupper, bl. a. Santa
Cruz-öarna och Salomonöarna.
Cartesia’nska dykaren 1.
Cartesianska djävulen
består av ett ofta såsom en
män-niskofigur eller djävul format
glasrör, som fylles med så mycket
vatten, att det nätt och jämnt kan
hålla sig flytande i ett med
vatten fyllt och med en
kautsjuk-hinna tillslutet kärl. Om man
trycker på hinnan, fortplantar
sig trycket genom vattnet och
sammanpressar den i figuren
befintliga luften. Samtidigt
intränger mera vatten i figuren,
som därigenom blir tyngre och
sjunker till botten av kärlet.
Låter man trycket upphöra,
stiger figuren åter uppåt.
Carte’sius, R e n a’ t u s, eg.
René Descartes [deka’rt],
Cartesianska dykaren.
f. 1596, d. 1650, fransk filosof,
matematiker och fysiker. Efter
fullbordade studier förde C. över
ett decennium ett vandrareliv i
skilda länder, bl. a. under
deltagande i 30-åriga kriget. Senare
vistades han mest i Holland
men kom 1649 på inbjudan av
drottning Kristina till
Stockholm, där han följande år
av.-led. — C:s första publikation,
vilken 1637 utkom under titeln
Essays philosophiques, innehåller
bl. a. en geometrisk avhandling,
som grundläde den
analytiska geometrin (se d. o.).
Det filosofiska partiet i ”Essays”
bär titeln Discours de la méthode
(avhandling om metoden). Bland
hans övriga arbeten märkas
Meditatio’nes de pri’ma
philo-so’phia (Metafysiska
betraktelser) samt PrincVpia
Philoso’-phiae (Filosofins grunder). — I
likhet med bl. a. Campanella (se
d. o.) hävdar C. tvivlet såsom
vishetens begynnelse. Själv
skildrar C., huru han efter hand
kommit att tvivla t. o. m. på
sinnevärldens verklighet. Men
räddningen från en ren
skepticism (se d. o.) finner C. i den
omedelbara vissheten om
tvivlan-dets, d. v. s. tänkandets
ofrånkomliga verklighet, och därmed
om sin egen existens som
medveten varelse. Co’gito, e’rgo sum,
”jag tänker, alltså är jag”. Detta
människans tänkande (= med-
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
