Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Catherine ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1089
Catherine—Cats
1090
1793 mot revolutionsregeringen
och stupade vid Nantes.
Catherine [kæ’thorin], se
Loch Catherine.
Catili’na, Lucius Sergius,
f. 108, d. 62 f. Kr., romersk
upp-rorsstiftare, tillhörde en gammal
patriciersläkt och räknades i sin
ungdom till Sullas ivrigaste
anhängare. C., som på grund av
sin dåliga förvaltning av
provinsen Africa icke lyckats bli vald
till konsul, anstiftade bland
missnöjda folkelement en
sammansvärjning och en resning. Ss.
konsul för år 63 avslöjade Cicero,
som man haft för avsikt att
mörda, i några ryktbara tal
inför senaten C:s planer och grep
med kraft in mot de
samman-svurna, som förklarades i akt.
C., som flytt norrut, stupade i
slaget vid Pistoria, och de flesta
av hans anhängare avrättades.
de Catinat [katina’],
Nico-1 a s, f. 1637, d. 1712, fransk
marskalk, deltog i de flesta av
Ludvig XIV: s krig och ansågs som
en av sin tids främsta fältherrar.
Catlin [kæ’ttlin], George, f.
1796, d. 1872, nordamerikansk
forskningsresande, företog 1832—
40 resor bland Nord-Amerikas
indianer samt 1852—57 i Syd- och
Central-Amerika.
Ca’to. L Mar cus Porcius
C. m a’j o r (d. ä.) 1.
Censori u s, f. 234, d. 149 f. Kr.,
romersk statsman och författare,
deltog med utmärkelse i
Hanni-balskrigen, 195 konsul, sedan
ståthållare i Spanien samt 184
censor. C. uppträdde som sedernas
väktare och bekämpade energiskt
det grekiska kulturinflytandet,
som han ansåg förvekligande för
det romerska krigarfolket. Han
blev anförare för ett
konservativt parti, som särskilt angrep
Hannibals besegrare, Scipio Afri-
canus, och som genom hårda
skatter sökte krossa de rikas
makt. Kartago hade i C. en
oförsonlig fiende, och varje tal
i senaten avslutade han med
Ce’terum ce’nseo Cartha/ginem
c’sse dele’ndam (f. ö. anser jag,
att Kartago bör förstöras). I
sitt privata liv var C. typen för
en gammaldags romare med
stränga och patriarkaliska seder.
Av hans talrika skrifter- finnas
i fragment vissa tal och en
romersk historia, Ori/gines, samt
fullständig en avhandling om
åkerbruket, De re ru’stica. — 2.
Marcus Porcius C. mi’nor
(d. y.) 1. Uticensis, f. 95, d.
46 f. Kr., den förres sonsonson,
romersk statsman, tribun 62. C.
försvarade den gamla
aristokratiska författningen och kom i
konflikt med Caesar och
Pompe-jus. När dessa sinsemellan blivit
oense, slöt sig C. till Pompejus’
anhängare och samlade efter
dennes död återstoden av
aristokratpartiet omkring sig. Efter
Caesars seger vid Thapsus tog sig
C. avdaga.
Cato’cala, se O r d en s f 1 y n.
Catoste’omi, en underordning
B e n f i s k a r, med vanligen
naken, icke fjällklädd 1. med
benplåtar helt 1. delvis täckt kropp.
Munnen liten, ofta i spetsen på
en långt utdragen nos.
Simblå-san, där dylik finnes, saknar
förbindelse med tarmkanalen. Till
C. höra bl. a. drak-, havsnål-,
pip-, snäpp- och spiggfiskar (se
dessa ord).
Cats, J a k o b, f. 1577, d. 1660,
holländsk skald, jurist och
ämbetsman ; hans moraliserande
dikter, av vilka den mest berömda
besjunger äktenskapet
(Houwe-lijk, 1625), ha en nykter
borgerlig karaktär, som gjorde dem
oerhört populära.
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
35. — L e x. II. Tr. 8. 3. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
