Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Centralbyggnad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1155
Central-Indien—Centralkyrka
1156
sjukhus, vilket föranledde
Stockholms stadsfullmäktige att
anställa sociala kuratorer för
stadens sjukhus. C:s ekonomi har
från början uppehållits genom
gåvor och medlemsavgifter. Sedan
1908 åtnjuter C. ett årligt
kommunalt anslag av Stockholms
stad å 2,000 kronor. Dessutom
har förbundet kommit i
åtnjutande av flera stora donationer.
Central-Indien, agentskap i
britt. Indien, omfattande omkr.
150 självstyrande stater mellan
Rajputana och Bengalen. Bland
dem märkas Indore och Bhopal.
Indiska regeringens agent bor i
Indore. Under honom stå flera
underagenter, som förmedla
kontrollen över de infödda
regeringarna. Dessa ha olika
maktställning och tributskyldighet. 135,340
kvkm. 6,000,000 inv.
Centralisation (av lat.
centrum, medelpunkt),
förvaltningssystem, där avgörandet inom
verksamhetens alla grenar är
samlad i den högsta ledningens
hand. Jfr Förvaltning. —
Centralis e’ra, samla i en
gemensam medelpunkt, under
gemensam högsta ledning.
Centralkassor för
jordbrukskredit, se Bank och
Jordbrukskredit.
Centralkraft, se
Centralrörelse.
Centralkropp, se Cell sp.
1122.
Centralkyrka betecknar i mot-
sats till långhuskyrka (se d. o.)
en kyrkobyggnad med rund,
kvadratisk, månghörnig eller
likarmat korsformig grundplan (se
Centralbyggnad), vanligen
kupoltäckt. Redan antikens
rundtempel tillhöra denna
byggnadstyp, och under den fornkristna
tiden blev den vid sidan av
basilikatypen (se Basilika)
vanlig för de kristnas
kyrkobyggnader. Särskilt utbildades den i
Orienten, varifrån den över
Bysans kom till Västerlandet, där
den framför allt kom till
användning i dop- och gravkyrkor (se
Baptisterium). I vissa fall,
som i Sofiakyrkan i
Konstanti-nopel (se ill. till
Byggnadskonst), kombinerades den med.
långhustypen, varvid ofta
mycket komplicerade planformer
upp-kommo. Även under romansk tid
förekom, om också mindre ofta,
centralkyrkotypen — en särskild
art därav äro de för
försvarsändamål anpassade nordiska
rundkyrkorna (se Rundkyrka)
— medan den under gotiken
nästan försvann. Under
renässansen och barocken blev den
dominerande, med Peterskyrkan (se
d. o.) i Rom, vilken i sin slutliga
gestaltning dock utgör en
kombination med långhustypen, som
främsta förebild. Svenska
centralkyrkor från 16- och 1700-t.
äro bl. a. Hedvig Eleonora,
Katarina och Adolf Fredriks kyrkor i
Stockholm, deh förra med mång-
Centralkyrkor med rund, månghörnig, korsformig och kvadratisk grundplan.
(Mindre Asien). ■
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
