- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / II. Biätare-Dalnij /
1171-1172

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cervera y Topete ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1171

Cess—Cette

1172

Cess, den medelst ett p en halv
ton sänkta tonen c;
enharmo-niskt detsamma som h.

Cessio’n (av lat. ce’dere, vika,
avstå). I det juridiskt tekniska
språkbruket betyder C. borgenärs
överlåtande (transporterande) av
en fordran till en annan person
utan gäldenärens medverkan. Den
överlåtande kallas i dylikt fall
c e d e’ n t och den, på vilken
fordringen transporteras, c e s
-s i o n a’ r i e. I regel kunna alla
fordringar cederas utom i de fall,
då borgenärens personliga
egenskaper äro av betydelse för
gälde-nären med avseende på
fordringen. En hyresvärd, som uthyrt en
lägenhet åt en person, är t. ex.
icke skyldig tillhandahålla
lägenheten åt vilken annan person som
helst, som hyresgästen vill sätta
i sitt ställe. Genom C. överflyttas
cedentens alla med fordringen
förbundna rättigheter och
förpliktelser på cessionarien. Det
ligger i den sistnämndes intresse
att snarast underrätta
gäldenä-ren om C., ty om denne t. ex.
i god tro erlägger betalning till
den förutvarande borgenären och
denne tar emot densamma,
räknas denna prestation gäldenären
till godo. I dagligt tal betecknar
C. en persons avstående av sina
tillgångar till borgenärerna,
konkurs (se d. o.).

Ce’stiuspyramiden,
pyramid-formigt gravmonument, rest
utanför Porta S. Paolo i Rom
vid vägen till Ostia över en
romersk riddare Cajus Cestius,
sannolikt d. 43 f. Kr.

Cesto’des, se
Binnikemaskar.

Ce’stus, se K a m m a n e t e r.

Cesu’r (lat. caesu’ra,
avskärning), en avsiktligt anbragt
metrisk vilopunkt särskilt vid
ordslut inuti en versfot (jfr

Dieresis). C. efter stark
taktdel kallas manlig:

Voro nu satta i hög || kung Bele och
Torsten den gamle;

efter svag taktdel kvinnlig:
Så ock i dikten det givs ju, || i tänkandet
självt, ett förborgat.

Ceta’cea, se V a 1 d j u r.

Cetewayo [tjettoa’jå], d. 1884,
konung över Zululandet efter sin
faders, Pandas, död 1873. Då han
planerade ett erövringskrig mot
Natal och Transvaal, blev han
1878 av engelsmännen anfallen
och efter hårda strider besegrad
vid Ulandi 1879. C., som
tillfångatogs, fick 1882 engelskt stöd för
sin strävan att återinsättas som
konung, men då han återvände
till sitt rike, blev han fördriven
av sina egna hövdingar (1883)
och dog i landsflykt.

Cetinje [tjeti’nje], stad i
Jugoslavien, tidigare huvudstad i
konungariket Montenegro, på en
högslätt 660 m. ö. h. Under
Montenegros krig med Turkiet
intogs C. flera gånger av
turkarna. Jan. 1916 besattes C. av
österrikisk-ungerska trupper och nov.
1918 av serbiska. 6,000 inv.

Ceto’nia, se Guldbaggar.

Cetra’ria, se I s 1 a n d s 1 a v.

Cette [sätt], befäst hamnstad
i dep. Hérault, Frankrike, belä-

Stora torget i Cetinje.

Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:18:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/2/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free