Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chamaecyparis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1185
Chamaecyparis—Chamberlain
1186
Chamaecy’paris,
barrträds-släkte (fam. Pina’ceae, ordn.
Coni/ferae). Arterna likna
cypresser och odlas som parkträd. C.
nutkae’nsis,
sitkacypres-s e n, härstammar från v.
Nord-Amerika och når en höjd av 30—
40 m. C. obtu’sa är ett japanskt
skogsträd. Arten odlas i s.
Sverige. Jfr Cypress.
Chamae’leon minera’le, se
Manganföreningar.
Chamaerops, se
Dvärg-palmen.
Chama’lhari [tja-], bergstopp
i Himalaya nära Bhutans v.
gräns. 7,350 m.
Chama’r, C h a m b e r, en av
de lägsta kaster na i Indien, näst
brahmankasten den folkrikaste.
C., som delvis anses härstamma
från en för-hinduisk ras, utgöres
till största delen av arbetare och
tjänare och är delvis i slaveri
hos hinduer av högre kast. 11,5
mill.
Chambal [tjæ’mbol], största
bifloden till floden Jumna i mell.
delen av Främre Indiska halvön.
Chamberlain [tje’jmbolin]. 1.
Joseph (”Joe”) C., f. 1836, d.
1914, brittisk statsman. Son till
en Londonköpman, flyttade C.
1854 till Birmingham, där han
som delägare i en fabrik
förvärvade en betydande förmögenhet.
C. deltog flitigt i stadens
kommunala liv och var 1873—76 dess
mayor (borgmästare). 1876 valdes
C. till Birminghams representant
i underhuset. Han var då starkt
radikal, nästan socialist, och
ivrade för statskyrkans
avskaffande, progressiv beskattning,
arbetarskydd och bättre
folkskole-undervisning. Framför allt sökte
C. demokratisera det liberala
partiet. I underhuset blev han ledare
för det liberala partiets vänstra
flygel. C. var handelsminister i
Joseph Chamberlain. Träsnitt av W.
Nicholson.
Gladstones andra ministär 1880
—85 och inrikesminister i hans
tredje 1886, men förslaget om
irländsk självstyrelse (”home
rule”), vilken han ansåg
oförenlig med det brittiska rikets
enhet, föranledde hans avgång. C.
lämnade då det liberala partiet,
trädde i spetsen för en grupp
liberala unionister och gav lord
Salisbury sitt stöd. Han började
särskilt intressera sig för det
brittiska världsrikets utveckling
och konsolidering. Som
kolonialminister 1895—1903 i
ministärerna Salisbury och Balfour inledde
han ett nytt skede i den
engelska kolonialpolitiken. Genom
järnvägsbyggen i Öst-Afrika,
Ni-gerlandets införlivande (1900),
ett energiskt uppträdande mot
Frankrike i Fashoda-affären (se
F a s h o d a) och ett kraftigt
genomförande av boerkriget (1899
—1902) stärkte han det engelska
väldet i Afrika. Men framför allt
arbetade han på det gamla
kolonialrikets omskapande till ett
förbund av inbördes jämnställda
brittiska stater. Under hans
medverkan bildade de australiska
kolonierna ett statsförbund. C:s
”imperialism” tog sig uttryck i
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
38. — L e x. II. Tr. 7. 3. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
