Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chanson de geste ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1197
Chanson de geste
1198
törstiga visor märkas Qa ira och
La marseillaise, som blev fransk
nationalsång. Av 1800-t:s
vissångare framstår Béranger
som patriotismens och de
borgerliga idealens sångare och
Pierre D u p o n t som
arbetarrörelsens. I våra dagar frodas C.
i revyerna och på
cabaretestra-derna. Under världskriget
spelade visdiktaren och -sångaren
Botrel (se d. o.) en
framträdande roll.
Chanson de geste [sjagså’q
do jä’stj, fr., sång om en historisk
händelse (lat. ge’sta, bedrifter),
benämning på den fornfranska
hjältedikten med nationella
ämnen. (Jfr Bretonska
romanerna.) C. besjunger
företrädesvis riddarens kamp mot
muhammedaner, ”saracener”, senare
även strider mellan kungadöme
och vasaller; hjältarna äro
tappra krigare, fromma, vänfasta,
oftast rojalistiska; kärleken och
kvinnan spelar ingen roll men en
spirande känsla för ”det ljuva
Frankrike” får vackra uttryck;
fantastiska överdrifter och
gudomliga underverk överflöda.
C. saknar fast komposition och
psykologisk individualisering,
men stilen har ursprungligen en
sträng enkelhet, som ger detta
folkepos dess säregna naiva
charm. Formen är urspr.
10-sta-viga verser, genom assonans
sammanhållna till grupper av
växlande längd, s. k. laisses; mot
1100-t:s slut avlöses denna
versform av rimmade alexandriner.
En C. föredrogs recitativiskt med
ackompanjemang av en slags fiol,
vielle, av kringvandrande lekare,
joglearer; författarna äro i regel
okända. Då joglearerna med
fördel höllo sig längs
pilgrimsrou-terna och besjöngo de ämnen, som
hade lokalt intresse, uppstodo så
Biskop Turpin i strid med de otrogna.
Ur Konrads tyska bearbetning av
Rolandssången.
småningom vissa cyklar, s. k.
gestes. Man brukar särskilja
geste du roi, i vilken Karl den
store är centralfiguren och som
bl. a. omfattar den berömda R o
-landssången (sed. o.), geste
de Guillaume, om Guillaume
d’Orange, knuten till heliga orter
i Provence, geste de Doon,
upp-rorscykeln, vars huvudfigur är
Doon de Mayence (se d.o.).
— Om uppkomsten av C. har stått
mycken strid. Den äldre
uppfattningen anslöt sig till Lachmanns
s. k. Liederteori, enligt vilken
episk-lyriska småvisor,
cantile-nor, mekaniskt skulle
sammanförts till större dikter. Enligt
den nyare, av Gaston Paris och
Nyrop förfäktade kärn- 1.
skiktteorin skulle grundvalen utgöras
av den prosaiska folktraditionen
om 800—900-t:s strider mellan
saracener och provensaler samt
folkliga sångares visor om dessa
hjältars bedrifter. En sådan,
särskilt begåvad sångare har av de
spridda motiven komponerat en
större sammanhängande dikt och
därmed skapat mönstret för hela
genren. Enligt Bédier åter, vilken
uppvisat pilgrimsfärdernas
betydelse för C: s uppkomst, har denna
utbildats under en relativt kort
tidrymd på de viktigaste pil-
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
