Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chefren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1225
Chefren—Chemnitz
1226
och tändstickor, vinberedning.
Järnväg är under anläggning till
Tsinan på
Peking—Shanghai-banan. 55,000 inv.
Chefren, se Egypten.
Cheimato’bia, se
Operoph-t h e r a.
Cheira’nthus, se Lackviol
och Lövkoja.
Chekiang, Chökiang [tj-],
kustprovins i mell. Kina vid
östkinesiska sjön, en av Kinas tätast
befolkade provinser. S. delen är
bergig, under det n. delen, som
sträcker sig upp mot
Yang-tsi-kiangs delta, i stort sett bildar
ett slättland. Åkerbruk är den
viktigaste näringen, och bland
dess produkter märkas ris, te,
bomull, oljeväxter (sojabönor)
och tobak. Härjämte odlas silke,
och vid kusten, som har
skärgård, idkas ett givande fiske.
Huvudstad är Hangchou, liksom
kuststäderna Ningpo och
Wen-chou traktathamn. Järnväg leder
från Shanghai, strax utanför C:s
n. gräns, över Hangchou till
Ningpo (ej fullt färdig) samt
från Hangchou till Wuhu vid
Yang-tsi-kiang. 95,000 kvkm. 22
mill. inv.
Chelice’rer, se
Spindeldjur.
Chelido’nium, se S k e 1 ö r t.
Chelifer, se K 1 o k r y p a r e.
Chelm, se C h o 1 m.
Chelo’nia, se H a v s s
köld-paddor.
Chelsea [tjeTsi]. 1. Stadsdel
i s. London, med invalidhus,
uppfostringsanstalter och en
botanisk trädgård. — 2. Stad i
Massachusetts, För. Stat., förstad till
Boston och skild från denna stad
genom floden Mystic, över vilken
leder en 1,070 m. lång bro.
43,000 inv.
Chemin-des-Dames [sjamä’ij
de da’mm], fr., ”damernas väg”;
landsväg på höjdpartierna mellan
Aisne och Ailette (n.v. om Reims)
i Frankrike, där våldsamma
strider stodo under världskriget (se
d. o.).
Chemise [sjomi’å], fr., linne,
skjorta.
Chemise’tt, fr. chemisette,
skjortbröst, löst skjortveck.
Chemnitz [ke’mnits], stad i
fristaten Sachsen, Tyskland, en
av Tysklands största
industristäder. Järn- och maskinindustri,
tillverkning av lokomotiv,
ångmaskiner, maskiner för
vävnads-industri och spinnerier m. m.,
stora bomulls- och yllefabriker
med berömd tillverkning av
trikåvaror och strumpor,
fabriker för tillverkning av
lädervaror, cement, kemikalier,
tapeter m. m. Flera
bildningsanstalter. 305,000 inv. — C. blev stad
på 1100-t. Vid C. besegrade
Johan Banér 1639 de kejserliga och
sachsiska härarna.
Chemnitz [ke’mnits]. 1.
Marti n C., f. 1522, d. 1586, tysk
luthersk teolog, 1567
superintendent i Braunschweig, särskilt
bekant ss. framstående medarbetare
vid utformandet av
konkordie-formeln (se d. o.). Till sin
allmänna teologiska åskådning
påverkad av Melankton (i dennes
senare skede) representerar han
dock, i likhet med andra ledande
personer i samtiden, på
avgörande punkter en konfessionellt
luthersk lärouppfattning (så
framför allt i nattvardsläran).
Ett uttryck för denna ståndpunkt
äro de först efter hans död
utgivna Lo’ci theolo’gici (1591). Mot
katolicismen uppträdde han ss.
polemiker bl. a. i det stora
arbetet Eæa’men conci’lii Tridenti’ni
(1565—73). — 2. Bogislav
P h i 1 i p p v. C., f. 1605. d. 1678,
den föreg:s sonson, svensk riks-
Ord lom ej återfinna» under C torde »öka» under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
