Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cimarron ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1283
Cinnamomum—Cirkelns kvadratur
1284
krig mot Mitradates omstörta
författningen. Fördriven från
Rom, samlade han tillsammans
med Marins (se d. o.) en här och
lyckades ånyo (86) bli vald till
konsul, men mördades två år
senare av soldaterna, som
vägrade gå emot den hemvändande
Sulla. Hans dotter Cornelia
blev gift med Caesar. Hans
sonson, C n e j u s Cornelius C.
Magnus, deltog i en
sammansvärjning mot Augustus, vilken
med sin vanliga högsinthet förlät
honom hans brott. Denna episod
har dramatiskt behandlats av
Corneille i tragedien Cinna.
Cinnamo’mum, se K a m f e r
och Kanel.
Cinno’ber, se K v i c k s i 1 v e r.
Cino da Pisto’ja [tji’no], f.
omkr. 1270, d. 1336, italiensk
rättslärd och skald, Dantes vän;
hans diktning tillhör ”il dolce
stil nuovo” (se d. o.). C.
kommenterade Codex justinianus.
Cinq Mars [särj ma’r], Henri
Coiffier de Ruzé d’ E f
-fiat, markis de C., f. 1620, d.
1642, fransk hovman, kom i
Ludvig XIII:s gunst och sökte
motarbeta den allsmäktige kardinal
Richelieu. För att genomföra sina
äregiriga planer sammansvor sig
C. med andra missnöjda och
avslöt ett fördrag med Spanien.
Detta avslöjades av Richelieu, och
C. avrättades. Han är hjälten i
A. de Vignys roman Cinq-Mars.
Cinquecento [tjinkvetjä’ntå],
ital., eg. 500; beteckning för
1500-t. i Italien, särskilt dess
konst eller litteratur.
Ci’ntra, gammal stad i
Portugal. 27 km. v. om Lissabon,
vackert belägen sommarkurort med
ett gammalt slott. 6,000 inv.
di Cione [tjiå’ne], Andrea,
se O r c a g n a.
Cirage [sira’j], se Camaieu.
Circa (lat.) 1. cirka (förk.
c:a), ungefär, omkring. Om vid
leveransavtal varans kvantitet
angivits med c:a, får säljaren
avvika från den angivna
myckenheten med 5 % och, om varan
utgör hel fartygslast, med 10 %.
Circe’nses 1- 1 u d i c i r ce n ■
ses, se Cirkus. -— P a’ n em
et circenses, ”bröd och
skådespel”, ett från skalden
Juve-nalis’ satirer hämtat, nu bevingat
ord, betecknande de medel,
varigenom den sysslolösa
befolkningen i Rom kunde tillfredsställas.
Circeo, Monte C. [tjfrtjeå],
bergig udde på Italiens västkust
mellan Rom och Neapel, fordom
skild från fastlandet genom ett
sund och då bekant som
”Cir-ces ö” (jfr K i r k e).
Ci’rculus vitio’sus, lat.,
”skadlig cirkel”. Log. Cirkelbevis. —
Med. Två sjukliga tillstånd, som
ömsesidigt inverka förvärrande
på varandra.
Cire perdu [sir pärdy’], fr.,
förlorat vax. Se G j u t n i n g.
Cirka, se Circa.
Cirka’ssier, se T j e r k e s s e r.
Cirkel (lat. ci’rculus, liten
ring), plan sluten kroklinje, vars
alla punkter ligga på lika stort
avstånd (radie) från en given
punkt (centrum 1. medelpunkt).
Den av kroklinjen inneslutna
ytan plägar också kallas C., i
vilket fall kroklinjen kallas
cirkelperiferi. Om radien sättes
= r, är periferien = 2 n r och
ytan = n r2, där n är det tal, som
anger förhållandet mellan
periferin och diametern. Se P i.
Cirkelbestick 1. ritbestick,
etui, innehållande för geometrisk
ritning nödiga instrument, såsom
passare, dragstift m. m.
Cirkelbevis, se Bevis.
Cirkelns kvadratu’r (lat.
qua-dratu’ra ci’rculi, cirkelns om-
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
