Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cissoid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1289
Cissoid—Cistern
1290
Cissoid.
teckning. -—• Ciss moll,
moll-toriart med ciss till grundton och
med 4 £, för f, c, g, d;
parallelltonart till e dur.
Cissoi’d (av grek. kissoei’dos,
murgrönsliknande), en kurva,
utgörande geometriska orten för en
punkt P (se fig.), bestämd
sålunda : genom ena ändpunkten,
A, av en cirkeldiameter dragés
en tangent, från den andra, O, en
rät linje OR till en godtycklig
punkt, R, på tangenten; på
linjen RO, avsättes sträckan RP
lika med den inom cirkeln
fallande delen av linjen ( = OQ).
Cfssus, växtsläkte (fam.
Vita’-ceae) med omkr. 300 arter. C.
dfscolor från Java och C.
anta’rc-tica från Australien odlas som
prydnadsväxter. Den förra är en
slingerväxt med synnerligen
vackert färgade blad.
Ci’ster, musikinstrument med
hals och flat 1. svagt välvd
botten. C. har 6 strängar. Spelas
med plektron. Omtyckt på 1600-t.,
numera endast i bruk i Spanien.
Cistercie’nsorden 1. B er
n-hardinorden, en genom etisk
och organisatorisk reform ur
benediktinorden framgången ny
munkorden. C. har sitt namn av
klostret Ciste’rcium (Citeaux),
s. om Dijon, vilket 1098
uppupprättades av en strängt
asketiskt sinnad benediktinabbot.
1119, under den tredje abboten,
stadfästes av påven en ny
klosterregel, cTia’rta carita’tis, genom
vilken C. framträdde ss. en
självständig skapelse vid sidan av
benediktinerna. I klostren skulle
den största enkelhet råda: inga
prydnader, inga dyrbara
kyrko-kärl. Munkarna skulle livnära
sig av eget arbete, jordbruk och
boskapsskötsel. I olikhet mot
cluniacenskongregationen (se
Cluny) erhöll C. en
aristokratisk författning. Högsta
myndighet blev det årligen i Citeaux
sammanträdande generalkapitlet
av ordens abboter. Genom den
helige Bernhard (se d. o.), vilken
blivit kallad ordens andre
stiftare, erhöll C. en utomordentlig
utbredning: vid hans död funnos
omkr. 300 kloster. Även en
kvinnlig gren upprättades. Efter
tig-garordnarnas uppkomst sjönk C:s
inflytande, vartill även de
växande rikedomarna och det därmed
följande förfallet bidrogo. — Till
vårt land kom orden vid mitten
av 1100-t. Bland de svenska
klostren märkas Alvastra,
Nydala, Värnhem, Gutnalia 1. Roma
kloster (Gottland) samt
nunneklostren Vreta, Gudhem, Sko,
Riseberga samt Solberga (invid
Visby). — I byggnadskonsten har
C. haft stor betydelse genom
skapandet av en särskild stil, som
med anläggandet av dotterkloster
hastigt spred sig till olika
länder. Utmärkande för denna stil
äro kyrkornas rika korplaner, den
utvecklade valvslagningstekniken
och användandet av huggen sten
som byggnadsmaterial. De för
stilens utveckling särskilt
betydelsefulla klostren i Citeaux och
Clairvaux blevo bägge under
franska revolutionen försålda
som nationalegendom och äro nu
till större delen förstörda.
Ciste’rn (av lat. ci’sta, kista),
benämning på vätskebehållare. —
Cisternvagn, järnvägsvagn
för transport av vätskor,
huvudsakligen mineraloljor.
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
