Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Comprador ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1385
Comprador—Comte
1386
Comprador [-då’r], port, och
sp., ”köpare”; i östasiatiska
handelsvärlden ett slags
affärsför-medlare, som skaffa utländska
affärshus förbindelser med
inhemska köpare.
Compsogna’thus, se S k r ä c
k-ödlor.
Compte [kant], fr., räkenskap,
konto, räkning. — C. r e n d u
[raijdy’],- avlagd räkenskap,
affär sberättelse; redogörelse för
förhandlingar.
Comte [kågt], fr. greve. —
Comtesse [kåi)tä’ss],
grevinna; i vissa länder, t. ex.
Danmark, även titel på en greves
ogifta dotter (jfr
Adelstitlar).
Comte [kårjt], Auguste, f.
1798, d. 1857, fransk filosof.
Ur-spr. påverkad av Saint-Simon
(se d. o.), fördes han genom
ingen jörsstudier över till ett
matematiskt-mekaniskt
betraktelsesätt på människo- och
samhällslivets företeelser. C.
förkastade varje tankeriktning, som
sökte gå utöver den för vår
erfarenhet omedelbart givna
verkligheten. Vetenskapens
uppgift kan enligt C. ej bliva att
utforska tingens orsaker i
betydelsen av deras yttersta grunder,
utan endast att finna och
formulera företeelsernas lagar, d. v. s.
deras allmänna och oföränderliga
förhållanden. Denna ståndpunkt
representerar för C. höjdpunkten
av människoandens intellektuella
utveckling, i vars förlopp C.
urskiljer tre olika stadier,
formulerade i vad han kallar ”de tre
tillståndens lag”, la loi des trois
états. Det första och lägsta
utvecklingsstadiet kallas av C. det
teologiska och innebär, att
människan vill finna de yttersta
grunderna till företeelserna uti
väsen, likartade med henne själv.
alltså efter ändamålssynpunkter
verksamma personligheter.
På det andra stadiet, det
metafysiska, fattar människan de
yttersta grunderna ej mera som
verkliga personligheter, utan blott
som personifierade abstraktioner,
entiteter eller ”väsenheter”.
På det tredje stadiet har hon
uppgivit alla dylika strävanden
av teologisk och metafysisk
innebörd och begränsar sig till
utforskandet av givna
erfaren-hetsfakta och dessas lagbundna
sammanhang. C. kallar detta
stadium det positiva och sin egen
filosofiska ståndpunkt p o s i t i
-v i s m. Ehuru filosofi i betydelse
av metafysik enligt C. är
otänkbar, tillmäter han den dock
betydelse såsom en vetenskap,
vilken har till uppgift att utforska
sambandet mellan de olika
specialvetenskaperna och bringa
deras principer till enhet.
Specialvetenskaperna ordnar C. gående
från de mera abstrakta till de
mera konkreta, i serien aritmetik,
geometri, mekanik, fysik, kemi,
biologi och sociologi. De psykiska
företeelserna representeras ej
hos C. av en självständig
psykologisk vetenskap utan böra
enligt honom behandlas i samband
dels med hjärnans fysiologi, dels
med sociologin. Bland
fackvetenskaperna intresserade sig C. mest
för sociologin (samhällsläran),
åt vilken han givit en utförlig
behandling. Bland hans
filosofiska verk märkes särskilt Cours
de philosophie positive (1830—
42). — C:s övertygelse om
religionens nödvändighet resulterade
i stiftandet av en ”positivistisk
religion”. Dess allmänna program
lyder: kärlek är principen,
ordning grundlagen,-
framåtskridande målet. C. krävde även en
särskild positivistisk kult, vars
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
