Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Corday ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1421
Corday—Cordoba
1422
Cordoba. Stenbron över Guadalquivir.
ket höga (30—40 m.)
gymnosper-mer, vilka levde under den
paleo-zoiska tiden (devon—perm). De
skildkönade blommorna sutto i
klasar eller ax. Bladen voro
stora, enkla, lansettlika 1. flikiga.
Corday [kårdä’],
Charlotte de C. d’Armont, f. 1768,
d. (avrättad) 1793, en svärmisk
fransk kvinna från Normandie,
som mördade Marat (se d. o.).
Cordelierklubben [kårdolje’-],
namn på en av de politiska
klubbarna under den franska
revolutionen. C. bildades 1790 och fick
sitt namn efter sin samlingslokal,
en kyrka i ett av Paris’
francis-kan- eller cordelierkloster. Bland
dess medlemmar märkas flera av
de radikalaste
revolutionsmän-nen som Danton, Desmoulins,
Hébert och Marat. C. var härden
för de folkupplopp, som störde
den lagliga ordningen och gav
revolutionen karaktären av ett
blodigt skräckvälde. Efter
Hé-berts fall 1794 förlorade klubben
sitt inflytande och upplöstes.
Cordieri’t, mineral utgörande
ett aluminium-magnesium-silikat,
oftast av violblå färg. De klarare
varieteterna användas som
halvädelstenar. I svenska bergarter,
bl. a. i gnejsen i Södermanland,
förekommer C. såsom små korn,
ofta vittrad och omvandlad i
glimmerarter. C. är trikroitisk
(se P1 e o k r o i s m).
Cordillererna,
Cordille-ras [kårdiljä’ras], gemensamt
namn på det bergskedjesystem,
som från Alaska i n. till
Eldslandet i s. följer Amerikas
västkust. C. har i första rummet
använts som benämning på Anderna
(se d. o.) i Syd-Amerika.
Cordoba [kå’rdåva]. 1.
Provins i landskapet Andalusien,
Spanien, genomfluten av floden
Guadalquivir, n. om vilken Sierra
Morena höjer sig. Odling av vete
och oliver. 540,000 inv. — 2.
Stad i C. 1, bekant för sina
talrika minnen från den moriska
tiden. Katedralen, Mezquita (se
ill. till Byggnadskonst),
är ursprungligen en med oerhörd
prakt smyckad morisk moské
(uppförd 786—990), vars tak
uppbäres av 850 pelare. I C.
finnas ruinerna efter ett par
moriska borgar samt många
palats. Murar från morernas tid
omgiva ännu den åldriga staden,
och den långa stenbro, som leder
över Guadalquivir, härrör dels
från morernas, dels även från
romarnas tid. I C. tillverkas i
våra dagar guldsmedsarbeten,
papper och textilier. 66,000 inv.
— C. skall ha grundats av
kartagerna och var under romartiden
en viktig handelsstad. Sedan det
711 erövrats av
muhammedanerna, upprättades där 755 ett
k ali fat (se d. o.). C.,
”Väs
Ord scm ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
