Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cornwallis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1435
Corps—Corpus
1436
Gata i Douai. Målning av J. Corot.
måleri, som han i ungdomen
lärt känna under studier i
Italien, och i den förkärlek för
mytologiskt staffage, som han röjde i
så gott som hela sin produktion,
låg en eftergift åt traditionen.
Senare slöt han sig till den krets
av konstnärer, som i Paris’
omgivningar sökte inspiration av
den omedelbara naturiakttagelsen
(se Barbizonskolan), men
medan de flesta av dessa voro
realister, sökte C. i främsta
rummet stämningen. Genom sin
lyriska uppfattning av naturen
och sin starkt personliga form
är han en av
landskapsmåle-riets mest betydelsefulla förnyare
under 1800-t. och förebådar
impressionismen. Hans helst i
silvergrått och grönt tonade, luftiga
landskap ge med sin skira
drömstämning uttryck åt en blid, för
naturens flyktigaste företeelser
känslig konstnärssjäl. På senaste
tiden ha även hans
figurmålningar blivit högt uppskattade.
Han är företrädd av flera
arbeten i Nationalmuseum.
Corps [kår] (fr., av lat. co’r-
pus), kropp, samfund, sällskap,
kår; vanligt i sammansättningar,
t. ex. C. de b a 11 et [dø balä’],
hela balettpersonalen vid en
teater; C. de logis [låji’],
huvudbyggnaden av ett slott eller större
byggnadskomplex; C. d i p 1 o
-matique [diplåmati’kk], se
Beskickning.
Co’rpus, lat., kropp. Namn på
en tryckstil (se Stil). — C.
deli’cti (plur. co’rpora),
juridisk term, som vanligen anger
samtliga förutsättningarna för
tillvaron av ett brott. Betyder
även de synliga spåren av en
förbrytelse. — C.
evangelico’-r u m, de evangeliskas
samman-slutning; ett av Gustav II
Adolf ofta använt namn pä ett
av honom eftersträvat förbund
mellan alla tyska protestanter
under svensk ledning. Det
övergick att beteckna en
sammanslutning mellan de evangeliska tyska
riksständerna, med uppgift att,
i enlighet med en bestämmelse i
Westfaliska freden, som förbjöd
riksdagen att genom
majoritetsbeslut vidtaga tvångsåtgärder i
religiösa frågor, lösa dylika
tvistefrågor genom vänskaplig
förhandling med en motsvarande
sammanslutning av de katolska
ständerna, C. c a t h o 1 i c o’ r u m.
Båda sammanslutningarna
upphörde vid tysk-romerska rikets
upplösning 1806. — C. j u’ r i s,
en samling rättskällor; särskilt
brukar med C. betecknas C. j
u’-ris c i v i’ 1 i s, sammanfattningen
av den romerska rättens källor till
skillnad från C. j u’ r i s c a n
o’-n i c i, samling av kanoniska
rättskällor. Om den senare se
Kanonisk rätt. Den förra
tillkom i det östromerska riket
under kejsar Justinianus. Den
bestod av 3 delar: c o d e x (se
d. o.), stadfäst 529, utgörande
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
