Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Correggio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1439
Corrientes—Cortez
1440
delen ett bördigt slättland. C.
är i synnerhet bekant för sina
får och hästar. Huvudstad Tulle.
275,000 inv. mot 310,000 1911.
Corrie’ntes. 1. Provins i n.ö.
Argentina, ett lågland med stora
sump- och grässlätter.
Boskapsskötsel. 370,000 inv. — 2. Stad i
C. 1, vid floden Paranä, ej långt
från Paraguays gräns. Båtvarv
för tillverkning av flodbåtar.
Export av hudar, ull, maté och
frukt. Flera
undervisningsanstalter. 29,000 inv.
Corrige’nda (lat., av
corri’-gere, rätta), sådant som bör
rättas ; tryckfelsrättelse.
Corrode’ntia, se
Stövslän-d o r.
Corsa’ren, dansk politisk
skämttidning, grundad och
utgiven av M. A. Goldschmidt (se
d. o.) 1840—46, sedan i andra
händer till 1852.
Corsi’ni, gammal italiensk
adelssläkt, bland vars
medlemmar märkes påven Clemens XII.
I Rom finnes ett P a 1 a z z o C.,
numera museum, som användes
till bostad åt drottning Kristina
av Sverige under de sista åren av
hennes vistelse i Rom.
Co’rso, ital., kapplöpning
(s-bana); i Italien och s. Frankrike
under karnevalstiden bruklig
promenad i vagn genom en stads
huvudgator, som därför även ofta
kallas C.
Cortade’ria, se Pamp as gräs.
Cortége [kårtä’j], fr., följe,
hedersfölje.
Corterea’1, G a s p a r,
portugisisk upptäcktsresande,’ företog
något av de sista åren av 1400-t.
samt 1500 och 1501
upptäcktsfärder till Nord-Amerika, varunder
han troligen befor större delen av
Labradors kust. Från den sista
resan återvände han icke. En
hans broder, M i g u e 1 C., begav
sig 1502 för att söka efter honom
men förblev likaledes borta efter
att hava nått Labrador eller
Grönland.
Co’rtes (sp., plur. av cörte,
hov), folkrepresentationen i
Spanien. C. uppstodo på 1100-t. i de
kristna staterna på Pyreneiska
halvön. Genom sina vidsträckta
maktbefogenheter, t. ex.
lagstiftnings- och skattebevillningsrätt,
kommo de att i hög grad
inskränka furstemakten. C. voro
delade i stånd. Allmogen
saknade dock överallt
representationsrätt. Under 12- och 1300-t. nådde
C:s inflytande sin höjdpunkt,
men de förlorade, sedan städernas
representationsrätt vid
medeltidens slut starkt inskränkts och
Spanien enats (1479), snabbt sin
betydelse och sammankallades
sällan, även om de bibehöllos i
de olika provinserna. Namnet C.
gavs sedan åt den för hela riket
gemensamma representation, som
konstituerades genom 1812 års
författning. —■ I Portugal
bibehöllos C. i sin gamla form längre
än i Spanien. Under 1800-t.
om-bildades de, och deras namn har
utbytts mot kongress.
Co’rtex, lat., bark.
Cortez [kå’rteth],
Hernan-d o, f. 1485, d. 1547, den
ryktbaraste av ”conquistadorerna”,
Mexikos erövrare. 1511 deltog
han i Diego Velasquez’
erövrings-tåg till Kuba samt ställdes av
denne 1518 i spetsen för en
expedition om c:a 900 man, som
skulle göra erövringar på
fastlandet v. om Mexikanska bukten.
C. vände sig mot det aztekiska
riket (se d. o.) och lyckades 1519
uppnå dess huvudstad,
Tenochtit-lan, där han utan motstånd
mottogs av aztekernas konung
Monte-zuma. C. försäkrade sig snart om
dennes person, och det tycktes
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
