Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Costa Rica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1445
Costa Rica—Cöte-d’Or
1446
sedan under intryck av den
umbriska konsten till en mjukare,
mera behagfull stil.
Co’sta Ri’ca, Repüblica de
Costa Rica, republik i
Cen-tral-Amerika (jfr d. o.). C:a
48,000 kvkm. 470,000 inv., därav
3,500 indianer. — C. gränsar i n.
till Nicaragua, i ö. till Karibiska
havet och Panama, i s. och v.
till Stilla havet. Cordillerernas
högsta toppar nå i C. över 3,000
m:s höjd. Åkerbruk är
huvudnäring. Förnämsta exportartiklar
äro kaffe, bananer, socker, kakao,
trä, hudar och skinn samt från de
v. bergstrakterna guld, silver och
manganmalm. — Spanska är
officiellt språk. Statsreligionen är
romersk-katolsk.
Folkundervisningen är obligatorisk. — Av
städer märkas huvudstaden San José
samt Cartago och hamnstäderna
Limon och Punta Arenas. —
Författning. Den lagstiftande makten
utövas av en kongress, vald på
grundval av allmän rösträtt.
Regeringen är anförtrodd åt en
på 4 år vald president och sex
ministrar. — Historia. Upptäckt
1502 av Columbus, erövrades C.
av spanjorerna och ställdes 1540
under spanska vicekonungadömet
Guatemala men fick gränserna
fastställda först på 1560-t. 1821
gjorde sig C. fritt och efter att
därpå (till 1823) ha varit
förenat med Mexiko, tillhörde C.
en centralamerikansk federation
1824—39, liksom också en kort
tid senare, 1897—98. Som
oberoende republik fick C. egen
grundlag 1848. Efter denna tid har C.
i stort sett åtnjutit ett’ relativt
lugn, såväl utåt som inåt. 1918
förklarade C. Tyskland krig.
Upptogs i N. F. 1920. En konflikt
med Panama 1921 om ett
gränsområde hänsköts till För. Stat:s
skiljedom.
Coster [kå’stor].1.Laurens
Janszoon C., holländsk
köpman, borgare i Haarlem 1441—83,
uppgavs på 1500-t. vara
boktryckarkonstens uppfinnare. Hans
stilar och verktyg skulle hava
stulits av medhjälparen Johann
(Fust?), som sedan etablerade
sig i Mainz 1451. En staty restes
över honom i Haarlem 1856. -—
2. Samuel C., f. 1579, d. omkr.
1662, holländsk dramatiker. C.,
som till sitt yrke var läkare,
grundade i Amsterdam ett
teatersällskap, där han själv
framträdde med några lustspel och
en serie skådespel, i vilka han
omarbetat antika och italienska
renässansmotiv i barockens
allegoriska och didaktiska manér.
de Coster [do kostä’r],
Charles Théodore Henri, f.
1827 i München, d. 1879, belgisk
författare, upptog i sin diktning
inhemska folksagomotiv
(Légen-des flamandes, 1856—57, Contes
brabanqons, 1861) och behandlade
i sin roman La légende
d’ülen-spiegel (1867) ett nationellt ämne
från det spanska herraväldets
dagar.
Co’sti, L a c o s t i, ital.,
han-delsterm: på eder ort.
Cota’ngens (förk. c o t), se
Trigonometri.
Cöte dTvoire [kåt divoa’r],
se Elfenbenskusten.
Cöte-d’Or [kåtdå’r]. 1.
Bergskedja i ö. Frankrike mellan
Ce-vennerna och Långres’ platå,
huvudsakligen bestående av
kalksten, tillhörande juraformationen.
Högsta toppen når 636 m. C:s
s.ö. sluttningar äro delvis täckta
av vinodlingar (Bourgognevin).
— 2. Departement i ö. Frankrike
inom det gamla landskapet
Bour-gogne, korsas i s. av bergskedjan
med samma namn. Huvudnäring
är jordbruk, i främsta rummet
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
