Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Creutz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1469
Creutz
1470
anläggningar, belägna vid staden
Creusot (se d. o.). Verken
an-lades 1837 av bröderna Adolphe
och Eugéne Schneider och ha
alltsedan Krimkriget haft en
enastående betydelse för
fabrikationen av krigsmaterial. Så t. ex.
äro de berömda franska 75 mm:s
fältkanonerna tillverkade vid C.
— Den sedan 1845 existerande
firman Schneider & C:o äger
utom huvudanläggningarna i
Creusot talrika gruvor,
järn-och stålverk samt verkstäder för
tillverkning av krigsmaterial,
motorer, ångmaskiner, lokomotiv,
fartyg, järnkonstruktioner m. m.
Creutz [kröjts], adlig ätt från
Finland, friherrlig 1654, en gren
grevlig 1720. — 1. Lorens C.
d. ä., f. 1615, d. 1676, frih.,
riksråd, blev, ehuru tidigare blott
använd i civil tjänst, vid det
svenskdanska krigets utbrott 1675
utnämnd till generalamiral. Som
sådan anförde han svenska
flottan i slaget vid Öland, under
vilket hans amiralskepp sprang
i luften med C. och 800 man.
— 2. Gustav Filip C., f.
1731, d. 1785, greve, skald,
diplomat. Efter studier vid Åbo
akademi inträdde C. 1751 i
kansliet, där han blev kamrat
med C. F. Gyllenborg.
Gemensamma litterära intressen
förenade dem i varm vänskap; 1753
invaldes de i Tankebyggarorden,
vars ledande kraft var fru
Nor-denflycht; tillsammans med
henne utgåvo de Våra försök (1753
—55) och Witterhets Arbeten,
vars andra band (1761) innehöll
C:s herdedikt Atis och Camilla,
en berättelse i fem sånger på
alex-andriner om jägaren Atis’ kärlek
till Dianaprästinnan Camilla. Sin
främsta betydelse har denna
dikt, som mottogs med samma
förtjusning som Tegnérs Fritiofs
G. F. Creutz. Målning av Per Kraft d. ä.
saga av en senare generation, i
språkets skönhet och versens
smältande välljud, som göra epok
i svensk poesi. Det klassiska
herdelandskapet och den
konventionella kärlekshistorien har C.
förlänat en graciös
rokokokaraktär. Av hans övriga dikter äro
de mest betydande Sommar
Qväde, genom vilken han hos oss
inför den engelska
landskapsdik-ten, och versberättelsen Daphne.
1763 lämnade han Sverige och
vistades som svenskt sändebud
i Madrid till 1766, därefter till
1783 i Paris, där han med sitt
älskvärda väsen gjorde sig lika
hemmastadd i de litterära
salongerna som i hovkretsarna.
Som diplomat var han utan
självständigt initiativ men ett
smidigt verktyg för Gustav III:s
planer. Från Paristiden härrör
ett utkast till en operatext,
Rustan och Mirza. Hemkallad
1783, utnämndes C. till
kanslipresident efter Scheffer samt blev
även kansler för Uppsala
universitet. — Huvudverket om C. är
Ord som ej återfinnas under C
torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
