Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cryptomeria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1491
Cuenca—Culicidae
1492
Cue’nca. 1. Prov, i landskapet
Nya Kastilien, Spanien, kring
floden Jucars översta lopp.
285,000 inv. — 2. Huvudstad i
prov. C. vid Jucar. Katedral från
1200-t. 12,000 inv. — 3. Stad i
s.v. Ecuador, 2,600 m. ö. h. i en
dal mellan två kedjor i Anderna.
Universitet. 30,000 inv.
de la Cueva [koe’va], Juan,
f. omkr. 1550, d. efter 1609,
spansk skald. Som dramatiker är
C. föregångare till det nationella
spanska dramat, medan han som
lyriker står under inflytande av
den italienska renässansdikten;
bland hans verk märkes även en
versifierad poetik.
Cue’vas de Ve’ra, stad i prov.
Almeria, Spanien, vid floden
Al-manzora, c:a 15 km. ovanför dess
utlopp i Medelhavet, belägen i
ett rikt jordbruksdistrikt. I
närheten rika silvergruvor. 26,000
inv.
Cugnot [kynjå’], Nicolas
J o s e p h, f. 1725, d. 1804, fransk
artilleriofficer, konstruerade
ång-vagnar (den första 1769),
avsedda för transport av
artillerifordon. C. var den förste, som
begagnade sig av högtrycksånga
utan kondensation, men
konstruktionerna fingo föga betydelse på
grund av den ringa
ångbildning-en i pannan.
Cui [kyi’], Cés ar Anton
o-vitj, f. 1835, d. 1918, rysk
fortifikationsgeneral och
tonsättare, anhängare av
programmusiken enligt Berlioz. C.
komponerade en del operor (t. ex.
Ratcliff), orkestersviter,
salongs-stycken och sånger.
Cui bo’no? [kuj], lat., till vad
gott?; vartill tjänar det?
de Cujas [kyja’] 1. Cujaus,
Jacques, f. 1522, d. 1590,
fransk rättslärd, som genom sina
undersökningar och kommentarer
över Corpus juris civilis är
föregångare till den historiska
skolan inom rättsvetenskapen.
Cu’jus re’gio, e’jus reli’gio,
lat., ”den som härskar i landet,
har också att bestämma dess
religion”. Med denna formel har man
betecknat den med
caesareopapis-men besläktade, på
territorial-systemet baserade grundsats, som
normerade religionsfreden i
Augs-burg 1555, enl. vilken
religionsfriheten blott gällde de olika
tyska staterna, icke individerna,
som endast fingo
utvandrings-rätt sig tillförsäkrad. Se vidare
Religionsfrihet.
Cul-de-sac [kyl da sa’kk], fr.,
återvändsgränd.
Culici’dae, egentliga
myggor, en fam. Tvåvingar
med hos hanen f jäderformiga, hos
honan korthåriga antenner.
Mundelarna bilda vanligen ett sugrör
med stick-, sug- och giftborst.
Honorna av fross- och
stickmyggor suga blod. Larverna, vilka
leva i vattensamlingar, ha ofta
på näst sista bakkroppsleden ett
andningsrör, medelst vilket
gasutbytet sker i vattenytan. —
F r o s s m y g g a n, Ano’pheles
cla/viger, 6—8 mm. lång och med
mörkfläckiga vingar, förekommer
liksom nästföljande bl. a. i hela
Europa. Äggen läggas spridda i
vattenytan. Larverna sakna
andningsrör. Den malaria, ”frossa”,
orsakande organismen, som i
myggan genomgår en del av sin
utveckling, sprides genom
myggans stick. — Vanliga
stickmyggan, CuTex pi’piens, mäter
Vilställning hos Anopheles- (t. v.) och
Culexmygga (t. h.).
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
