Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cupressus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1497 Cupressus—Curia 1498
Cupressus, se C y p r e s s.
Cupri’t, röd.
kopparmalm, mineral, bestående av
kopparoxidul, Cu2O, håller i rent
tillstånd 89 % koppar. C. är t. ex.
i Ural, Ämerika och Australien
ett viktigt kopparmalmmineral;
tillfälligtvis funnet i Sverige.
Cu’prum, lat., koppar.
Cupuli’ferae 1. Faga’ceae,
växtfamilj (ordn. FagaTes),
omfattande monoika träd och buskar
med hänge- 1. huvudliknande
blomställningar. Frukterna äro
nötter, omslutna av en förvedad
fruktskål (cu’pula). Hit höra
ek-, b o k - och
kastanjeträdet, tillhörande n.
halvklotet, samt Nothofa’gus (se
Syd-Amerika, växtvärld).
Curagaö [kyraså’], den största
ön i nederl. Västindien, belägen
utanför kusten av v. Venezuela.
Klimatet är tropiskt men torrt,
vilket försvårar öns uppodling.
Exportartiklar äro fosfater och
salt. Tillsammans med de
närliggande öarna Aruba (Oruba) och
Bonaire samt de ö. om Porto
Rico bland de små Antillerna
belägna småöarna Saba och S:t
Eustatius samt n. delen av S:t
Martin bildar C. ett holländskt
guvernement. Huvudstaden
Wil-lemstad ligger på ön C.
Guverne-mentets areal är 1,044 kvkm.,
varav omkr. hälften kommer på
ön C. Invånarantalet i hela
gu-vernementet uppgår till 54,000,
därav 33,000 på ön C.
Cura^ao [kyraså’], grön 1.
brun likör, vid vars tillverkning
man använder skalen av ett slags
pomeranser från ön Curagao. C.
tillverkas särskilt i Holland (t.
ex. Bols’, Fockinks C.).
Cura’re, se S t r y c h n o s.
Cu’rcuma, växtsläkte (fam.
Zingibera’ceae) med omkr. 40
arter i tropiska Afrika, Asien
och Australien. I Asien odlas C.
lo’nga, en 60—90 cm. hög ört med
långa, lansettlika blad och vita
1. gula blommor. De tjocka,
orangefärgade jordstammarna
användas efter torkning och
pulverisering i curry. De
innehålla även ett gult färgämne,
k u r k u m i’ n. Med kurkumin
färgat papper, s. k.
gurkme’j-papper, användes på samma
sätt som lackmuspapper (se
Indikator). Jordstammarna voro
förr officinella och kallades som
drog g u r k m e’ j a. Av C.
an-gustifoTia och C. leucorrhi’za
er-hålles a r r o w r o t (se d. o.).
de Curel [kyrä’ll],
Fran-g o i s, f. 1854, fransk dramatiker,
led. av Fr. akad. 1918. Efter att
ha debuterat som
romanförfattare, slöt sig C. till den grupp av
naturalistiska dramatiker, som
samlades kring Antoines Théåtre
Libre (se A n t o i n e), där han
1892 slog igenom med L’envers
d’wne sainte och Les fossiles
(Släkten som dö, uppf. 1894). C:s
delvis av Ibsen påverkade
dramatik utgöres av psykologiska och
sociala problemdramer, präglade
av analytisk skärpa men med en
dragning åt det abstrakta och
symboliska, som ofta motverkat
deras framgång på scenen. Bland
hans senare arbeten märkas: La
figurante (1896; Skyltdockan,
1904), La nouvelle idole, 1895, La
fille sauvage, 1902 (uppförda av
franska sällskap i Stockholm 1921
och 1919), och Terre inhumavne
(1922) med motiv från
världskriget.
Cu’ria. 1. Avdelning av den
romerska befolkningen under
äldsta tid. C. voro 30, fördelade
på 3 tribus (se d. o.).
Ursprungligen patriciska släktsamfund
för religiösa syften med
gemensam präst och samlingslokal,
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
