Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Curman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1503
Curzon—Cusanus
1504
och skogrik. Skeppsbyggerier.
Fiske är en av huvudnäringarna.
Vinodling. 20,000 inv.
Curzon [kosan], George
Nathaniel, 1 :e markis C. o f
K e d 1 e s t o n, f. 1859, brittisk
politiker, utrikesminister sedan
1919. C. invaldes i underhuset
1886, tjänstgjorde som
under-statssekr. för Indien 1891—92
och i utrikesministeriet 1895—98
och var vicekonung över Indien
1899—1905. Han införde en
mängd reformer i den indiska
förvaltningen, bl. a. bildandet av
Nordvästgränsprovinsen och
Bengalens delning. C. motarbetade de
ryska expansionssträvandena i
Indiens grannländer och sökte
förbättra förhållandet till de
infödda, bl. a. genom anpassning
efter orientaliska former och
intresse för gammal indisk kultur.
Efter sin hemkomst medlem av
överhuset, kämpade han energiskt
mot Asquith-ministärens attack
mot överhuset och blev inom
kort en av unionisternas främste
ledare. 1915 inträdde han i
Asquiths koalitionsministär,
medverkade till
ammunitionsministe-riets bildande, blev 1916 chef för
luftförsvarsministeriet, övergick
Lord Curzon.
s. å. till Lloyd Georges ministär,
till en början som Lord President
of the Council och överhusets
ledare, och insattes i
krigskabi-nettet. Efter freden i Versailles
efterträdde han Balfour som
utrikesminister och kvarstod på
denna post i Bonar Laws ministär
(1922). C. har i främsta rummet
gällt som auktoritet på
orientaliska förhållanden. C. blev också
ledare för den brittiska
delegation, som på
Lausannekonferen-sen 1922—23 hade uppdrag att
sluta fred med Turkiet.
Cusa’nus, Nicolaus, f.
1401, d. 1464, tysk filosof och
teolog, kardinal. Vid det 1431
började kyrkomötet i Basel
gjorde han sig i arbetet De
concor-da’ntia cathoTica till målsman
för endräktssträvanden i såväl
det kyrkliga som det politiska
livet. I sin ett par årtionden
senare författade De pa’ce seu
concorda’ntia fi’dei, sökte C. visa
möjligheten av ett samförstånd
mellan muhammedanismen,
judendomen och kristendomen, om än
uti kristendomens tecken. Såsom
kardinallegat i Tyska riket och
Nederländerna verkade han
kraftigt för prästerskapets och
klosterfolkets religiösa och sedliga
reformering. Inom
naturvetenskapen var C. banbrytare. Ss. fysiker
har han påvisat det kvantitativa
experimenterandets betydelse med
särskild tillämpning på
mekaniska problem. Såsom astronom
var han den förste, som i nyare
tid lärt världsalltets oändlighet
samt jordens rörelse (förflyttning
i rymden, men utan rotation
kring solen). I sin uppfattning
av begreppen rum och rörelse
hävdade C. en relativitetslära,
som är ett märkligt led i den
utvecklingsgång, vilken kulmine-
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
