Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cycloganoidea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1515
Cykloid—Cyklon
1516
Exempel på cykliska föreningar. Fig. 1. Bensol (karbocyklisk), fig. 2. Pyridin,
fig. 3. Furfuran, fig. 4. Tiofen (heterocykliska).
kolatomer, talar man om k ar
bo-cyklisk a föreningar.
Förekomma atomer av olika slag, kallas
föreningarna heterocykliska.
De viktigaste karbocykliska
föreningarna äro de s. k.
aromatiska föreningarna. Dessa hava
fått sitt namn efter välluktande
ämnen, t. ex. bensoeharts,
bittermandelolja, vanilj, som erhållas
ur vissa växter och som voro
de första kända ämnena av detta
slag. Numera förstås med
aromatiska föreningar sådana, som
kunna mer eller mindre direkt
härledas ur kolvätet bensol.
Ben-solmolekylen, C6He, innehåller
åtta väteatomer mindre än en
molekyl av det alifatiska
kolvätet hexan, C6H14, och är alltså
i hög grad omättad. Det oaktat
äro de aromatiska föreningarna
ytterst beständiga och bilda
endast med svårighet
additions-derivat; däremot äro de mycket
benägna till bildning av
substitu-tionsderivat. Jfr Alifatiska
föreningar, Derivat och
I s o m e r i.
Cykloi’d (av grek. ky’klos,
ring, och q’dos, form), plan
kurva, beskriven av en fast punkt
på omkretsen av en cirkel, som
rullar längs t. ex. en rät linje. •—
C y k 1 o i d f j ä 11, se Fiskar.
Cyklome’triska funktioner 1.
Arcusfunktioner kallas de
inversa cirkulära funktionerna.
C. uttrycka cirkelbågens längd
som funktion av motsvarande
goniometriska funktion.
Funk-tionstecknet är are sin, arc cos
o. s. v. (av lat. arcus, båge). Jfr
Trigonometri.
Cyklon, en virvelrörelse hos
luften, uppkommande kring ett
barometerminimum. I C:s
centrum råder vindstilla, men
omkring detsamma virvlar luften in,
hastigast närmast centrum, för
att återställa jämvikten i
lufttryckets fördelning. C., som alltid
åtföljes av nederbörd och andra
atmosfäriska störningar,
uppkomma regelbundet i två bälten
runt polerna på tempererade
breddgrader på så sätt, att den
varma tropikluften intränger
mellan angränsande kallare
luftlager, samtidigt som den på
grund av sin mindre spec. vikt
får en uppåtgående rörelse. På
beröringsytorna mellan den
varma, fuktighetsmättade luften och
den kalla, torrare luften avkyles
den förra och utfäller sin
fuktighet såsom ett tjockt molnlager,
vilket omedelbart avlevererar
kraftiga regn. Genom den från
sidorna inströmmande kallare
luften och under påverkan av
jordens rotation från v. till ö.
(periferihastighetens avtagande
mot polerna) erhåller C. en
skruv-formig virvelrörelse (på s.
halvklotet medsols, på n. halvklotet
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
