Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagestan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1539
Daglil j a—Dagordnin g
1540
organ med litterära bidrag till en
politisk tidning, som spelade en
betydande roll undei’
oppositionen mot Karl XIV Johan. Bland
dess redaktörer märkas J. P.
Theorell och V. F. Dalman, bland
medarbetarna K. J. L. Almquist
och S. A. Hedlund.
Daglilja, se Hemer o c a 1
-1 i s.
Daglösen. 1. Sjö i v. Värmland
vid Filipstad, avrinner genom
Timsälven till Gullspångsälven
och Vänern. 128 m. ö. h. 10 kvkm.
— 2. Station vid Bergslagernas
järnvägar. Härifrån utgår ett
sidospår till Filipstad.
Dagmar (tjeck. Dragomir),
d. 1212, dansk drottning, var
dotter till konung Pfemysl
Otto-kar I av Böhmen och blev 1205
gift med Danmarks konung
Valdemar II Seier.
Dagmar, rysk kejsarinna
under namnet Maria F e o d o
-r o v n a. Se Alexander sp.
253.
Dagnan-Bouveret [-[danja’q-bovrä’],-] {+[danja’q-
bovrä’],+} Pascal Adolphe
Jean, f. 1852, fransk målare.
D. tillhör den krets av
konstnärer, som hämtat sina motiv ur
det bretonska folklivet. Hans
målningar, som även omfatta
porträtt och religiösa motiv, få
lätt ett drag av sentimentalitet
och sötma.
Dagny, en av Fredrika
Bre-merförbundet 1886—1907 utgiven
månadstidskrift behandlande
kvinnofrågor, från 1892 redigerad
av Lotten Dahlgren. 1908—13
var D. veckotidning, utg. av
Ekonomiska föreningen Dagny och
med Ellen Kleman som redaktör.
Dagobert, namn på tre
fran-kiska konungar, av vilka den
märkligaste var D. I, konung av
Austrasien och. Neustrien 628—
638. Se M e r o v i n g i s k a
ätten.
Da’gon, filisteisk gudomlighet,
i G. T. omtalad i Dom. 16:23,
1 Sam. 5: 2 fl. m. fl. ställen. Även
bland kananéerna har D., såsom
flera ortnamn visa, redan i
gammal tid varit känd. Identisk med
D. torde emellertid vidare den
babyloniske D a g a n vara,
bekant redan från omkr. 2400 f.
Kr. Denna gudomlighet har
tydligen varit en regn- 1.
växtlig-hetsgud och uppvisar icke något
samband med Ea, Oannes 1.
besläktade gestalter. Samma
karaktär har väl också Dagon haft:
ej heller för hans del föreligger
något skäl till kombination med
fiskgestaltade gudomligheter,
såsom man eljest alltifrån
Hiero-nymus på grundval av en folklig
härledning av namnet ansett. (I
1 Sam. 5: 4 innehåller
grundtexten intet ord, som kan översättas
med ”fiskdel”.)
Dagop, se Stupa.
Dagordning, ordningsföljd för
föredragningen av de frågor, som
av en överläggande församling
skola prövas. — I § 19 av
Arbetsordningen för riksdagens andra
kammare användes om
föredragningslistan vid kammarens
sammanträden ordet D., medan den
i § 18 av Ordningsstadgan för
riksdagens första kammare kallas
bordlista. Enligt § 2 av
Reg-lementariska föreskrifter för
riksdagen skola på den förteckning
över alla på kammarens bord
vilande ärenden, vilken efter
varje sammanträdes slut av
vardera kammarens kansli för nästa
sammanträde upprättas, främst
uppföras konungens
propositioner eller skrivelser och inom
kammare väckta motioner, övriga
ärenden, i den mån de inkommit,
antecknas enligt följande
ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
