Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dala—Hälsinglands järnväg (D. Hd. J.) - Dalai-lama ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1565
Dalai-lama—Dalarna
1566
Rättviks kyrka med kyrkstallarna. Dalarna.
1899—1900 för trafik öppnade
sträckan Bollnäs—Orsa, dels av
en 3 km. lång bibana från
Göringen till Dalfors, öppnad
1902. Spårvidd 1,435 m.
Dalai-lama, se Lama.
Dalai-nor. 1. D. 1.
Kulun-n o r, sjö i n.v. Manchuriet,
avflyter genom Argun till Amur.
290 kvkm. — 2. Avloppslös sjö i
s.ö. Mongoliet.
Dalalagen, se
Landskapslagar.
Dala—Ockelbo—Norrsundets
järnväg (D. O. N. J.), tillhörig
Kopparbergs och Hofors sågverks
a. b., omfattar en 86 km. lång
järnvägslinje från Linghed i s.ö.
Dalarna till Norrsundet vid
Bottniska viken. Banan korsar Norra
stambanan vid Ockelbo. Byggdes
åren 1873—96 och öppnades
successivt för trafik. En 21 km. lång
bibana, tillhörig Stora
Kopparbergs bergslags a. b., går från
Vintjärns station å D. O. N. J.
söderut till sjön Hinsen, öppnad
1877, dock ej använd för allmän
trafik. Spårvidd 0,891 m.
Dalarna, landskap i mellersta
Sverige (Svealand), gränsar i n.
till Härjedalen, i ö. till
Hälsingland och Gästrikland, i s. till
Västmanland, i s.v. till
Värmland och i v. till Norge. 30,970
kvkm., därav 29,148 kvkm. land.
258,100 inv., därav 27,880 i
städerna (1 jan. 1922). — Under det
höjderna i s. delen av landskapet
endast höja sig några hundra m.
ö. h., stiga de alltmera mot n.
för att i landskapets nordligaste
del nå sin högsta höjd i de över
trädgränsen nående topparna
Storvätteshågna (1,203 m.),
Nip-fjället (1,191 m.), Städjan (1,131
m.) m. fl. Nästan hela
landskapet awattnas till Bottniska
viken genom Dalälven (se d. o.)
och dess tillflöden, endast en
mindre del i s. och v. genom
de västmanländska åarna till
Mälaren samt genom tillflöden
till Klarälven och genom
Svartälven till Vänern. D. är rikt på
sjöar. Landskapets största sjö,
Siljan (se d. o.), är belägen
ungefär i landskapets mitt. Bland
andra större sjöar märkas Runn
i Dalälvens, Barkensjöarna och
Vessman i Kolbäcksåns
flodområde. — Berggrunden företer rik
omväxling. I s. och s.ö. D., som
plägar inräknas i mellersta
Sveriges bergslag, utgöres den av
gnejser, gnejsgraniter,
glimmer-skiffrar och leptiter; de senare
äro ofta malmförande. Av större
järnmalmsfält i D. må nämnas
Grängesberg, Blötberget och
Id-kerberget. Av koppar-, bly- och
zinkmalmer finnas även fyndig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
