Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalformationen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1577
Dalformationen—Dalin
1578
mynt och D. kopparmynt,
av vilka senare 3 gingo på en av
de förra enl. förordning av 1665.
Riksdalern (se d. o.) var
1633 = 1 % D., 1776 = 6 D.
silvermynt. Ännu in i vår tid
använde allmogen emellanåt
da-lerräkning, varvid 1 D. = Ys
riksdaler. — Även i Danmark
och Norge ha dalermynt av olika
valörer begagnats.
Dalformationen,
Dals-landsserien, geologisk
lagerserie med maximalt c:a 1,900 m:s
mäktighet, förekommande i
Dalsland och bestående av
omväxlande lager av
kvartsitsandste-nar, lerskiffrar och kvartsiter.
Formationen saknar fossil och är
starkt veckad samt anses tillhöra
den äldre (jotniska) gruppen av
algonk (se d. o.). Lerskiffrarna
vittra lätt och bilda en utmärkt
åkerjord. Kvartsiten är däremot
synnerligen hård och
motståndskraftig mot erosion samt bildar
branta bergåsar, delvis skoglösa.
Lerskiffern brytes på flera håll
till takskiffer.
Da’lgas, E nr i co Mylius, f.
1828, d. 1894, dansk
fortifika-tionsofficer, grundare av Det
Danske Hedeselskab (1866), en
förening med ändamål att
plantera och uppodla de stora
jylländska hedarna. Tack vare D:s
energiska ledning äro mer än
hälften av dessa uppodlade.
Dalhem. 1. Socken i Gottl. L,
jämte Ganthem, Halla, Hörsne
och Bara pastorat i Visby stift.
610 inv. Kyrkan är en av de
ståtligaste på Gottland; koret och
det treskeppiga långhuset, vars
valv uppbäras av fyra smäckra
pelare, tillhöra 1200-t., tornet
början av 1300-t. — 2. Socken i
Kalmar L, pastorat i Linköpings
stift. 1,460 inv.
Dalin. 1. Olof v. D., f. 1708,
Dalhems kyrka.
d. 1763, författare, historiker.
Under en kortare vistelse vid
Lunds universitet kom D. under
inflytande av Andreas Rydelius,
som gav hans vetenskapliga håg
dess praktiska riktning och
grundläde den motvilja för 1600-t:s
akademiska lärdom, som utgör ett
grunddrag i hans senare
verksamhet. 1727 blev han informator hos
kammarrättsrådet Rålamb i
Stockholm. Hos denne och i det
Karl XH-beundrande adliga
sällskapet Awazu och Wallasis
(se d. o.) tillägnade sig D. den
aristokratiska åskådning, som
han sedan i stort sett förblev
trogen. 1731 inträdde D. i kansliet,
och f. å. började han anonymt
utge veckoskriften Then Swänska
Argus, som utkom dec. 1732—dec.
1734 med 104 nummer, och som
blev utomordentligt populär. D.
framträder här som förmedlare
av den tidigare och försiktigare
upplysningstidens läror.
Tidskriften är en efterbildning av
Addi-sons och Steeles ”Spectator” och
holländaren van Effens ”Le
Mi-santhrope”, men skickligt
lokaliserad och trots sina moderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
