Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Daljunkaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1583
Dalmatien—Dalnij
1584
kännare. På svenska finnes bl. a.
utg. hans arbete Orter och vägar
i Jesu liv (1918).
Dalma’tien, provins i
Jugoslavien, omfattande en smal av
enklaven Zara avbruten landremsa
vid Adriatiska havets kust
mellan Montenegro och Kroatien
samt därutanför liggande öar.
13,180 kvkm. 620,000 inv. D.,
vars viktigaste näring är fiske,
har många goda hamnar. Bland
städer märkas Spalato, Sebenico,
Ragusa och Cattaro. — Historia.
D:s urinnevånare voro illyrierna
och efter en av detta folks
stammar, d a 1 m a’ t a e, fick landet
sitt namn. Augustus
underkuvade landet, som sedan ingick i
den romerska provinsen
Dal-m a’ t i a, som omfattade kusten
från Istrien till Drin samt nuv.
Hercegovina och stora delar av
nuv. Bosnien och Kroatien. Den
romerska kulturen nådde nu D.
och i dess huvudstad Salana
(nuv. Spalato) lät kejsar
Diocle-tianus, själv dalmatier,
uppföra ett storartat palats. Efter
det romerska rikets undergång
inföllo gotiska folk i D. På
600-t. blev D: s fastland erövrat
av serber och kroater, medan den
romerska befolkningen höll sig
kvar i dess arkipelag. Venedig,
vars handel stördes av
dalma-tiska sjörövare, bemäktigade sig
på 1000-t. öarna och
kuststäderna, medan fastlandet förenades
med Ungern. Sedan 1400-t.
kämpade sedan Turkiet oavbrutet
med Venedig om D., som med
undantag av fristaten Ragusa
efter 1718 helt tillföll den senare
staten. 1797 införlivades D.
liksom Venedig med Österrike, i
vilket det blev ett kronland till
1918, utom åren 1805—14, då
det ingick i Napoleons
kejsarrike. Vid österrike-Ungerns
upplösning 1918 sökte både Italien
och Jugoslavien bemäktiga sig D.,
vars befolkning var såväl
syd-slavisk som italiensk. Italien,
som i ett fördrag med
entente-makterna 26 apr. 1915 fått löfte
om n. D., gav emellertid vika,
och i Rapallotraktaten 1920
löstes tvisten så, att Jugoslavien
fick D., med undantag av
staden Zara med område samt
Lagosta, Pelagosa jämte en del
mindre öar.
Dalma’tika, se K y r k o
-skrud.
Dalnij, D a i r e n, hamnstad i
Kuan-tungområdet på
Liaotung-halvön, Manchuriet. D. anlades
1899 av ryssarna, som
arrenderade området, övergick i freden
i Portsmouth 1905 till Japan och
utgör nu säte för det japanska
arrendeområdets förvaltning.
95,000 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
