Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Danmark
54
tre bröderna Erik
Plogpenning (d. 1250), Abel (d.
1252) och Kristofer (d. 1259)
samt den sistnämndes son Erik
Klipping (d. 1286) blevo
alla bragta om livet. Såväl
Kristofer som Erik Klipping råkade
i häftig strid med kyrkan, som
företräddes av ärkebiskop Jakob
Erlandsson. Eriks son Erik
Men ved (d. 1319) kämpade
länge med sin faders mördare,
vilkas huvudman var marsk Stig,
samt med den mäktige
ärkebiskopen Jens Grand men lyckades
slutligen återställa lugnet. Hans
bror Kristofer II (d. 1332)
vann kronan genom att bevilja
adel och präster ökade
privilegier, sammanfattade i en
handfästning, som gjorde hans makt
illusorisk. Kristofer pantsatte
stora delar av D., bl. a. till de
holsteinska grevarna, vilka 1332
till Sverige avstodo Skåne och
Blekinge. En tid var han
fördriven och en motkonung, hertig
Valdemar av Sönderjylland,
uppsattes på tronen. Efter
Kristo-fers död var D. i full
upplösning och saknade under 8 år
konung. Sedan Nils Ebbesen
dödat den mäktige greve Gert
av Holstein, blev D. befriat från
främlingsherraväldet. Den som
åter enade D. var Kristofers son
Valdemar Atterdag (1340
—75). Han återförvärvade de till
Sverige förlorade landskapen
men sålde det avlägsna Estland
till Tyska Orden. 1361 erövrade
han Visby och Gottland, vilket
medförde två krig med det
mäktiga Hanseförbundet (1362—70).
Under hans dotter
Margareta (1376—1412) upplevde D.
en ny storhetstid. Änka efter
Håkan VI av Norge, blev hon
förmyndare för sin omyndige son
Olof och på grund härav även
Möens klint. Möen.
Norges regentinna. Även Sverige
förenades med hennes välde 1389,
då hon besegrade dess konung
Albrekt av Mecklenburg. Genom
Kalmarunionen 1397 sökte hon
förena sina riken till en
för-bundsstat med systerdottersonen
Erik av Pommern (1396
—1439) som konung. Efter
Margaretas död kunde denne ej
hålla samman detta väldiga rike.
Förgäves sökte han genom ett
långvarigt krig återtaga
Sönder-jylland, som 1386 kommit som
ärftligt län under de holsteinska
grevarna och vid denna tid
började kallas hertigdömet Slesvig.
Hans dåliga styrelse i Sverige
framkallade en av Engelbrekt
ledd folkresning, och slutligen
blev han fördriven från alla sina
riken. Systersonen
Kristofer av Bayern (1440—48)
efterträdde honom som konung
över Nordens tre riken. Efter
den svage Kristofers död kom
den ännu regerande oldenburgska
ätten på D: s tron med
Kristian I (1448—81), som 1450
förvärvade Norge och 1457 även
erkändes som konung i Sverige.
Detta rike ökades ytterligare
sedan han 1460 valts till hertig
av Slesvig och greve av Holstein.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
