Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Dans
76
Långdans. Målning i örslevs kyrka, Danmark.
danser, redan under 1500-t.
upp-togos bland de förnäma
sällskapsdanserna. När från 1560-t.
hovet i Paris började bli Europas
kulturella centrum, utvecklades
där en ny och för framtiden
bestämmande dansstil, präglad av
större elegans och rörlighet än
den äldre italienska. Av spanska
danser upptogs i ombildad,
högtidligare form sarabande samt
bourrée, en munter dans i 2/4
takt, som senare i form av ”pas
de bourrée”, ett slags polkasteg,
ingick som element i andra D.
Gavotte, en branledans från
Dauphinée, blev en på samma
gång livlig och sirlig salongsdans.
Under Ludvig XIV: s regering
framträdde courante, en enkel och
gravitetisk D., som blev mycket
omtyckt, samt den förnämsta av
alla den franska skolans D.,
menuetten, ursprungligen en
branle från Poitou, som ombildad
till en elegant och figurrik
pardans från slutet av 1600-t. blev
det mest fulländade uttrycket för
1’ancien régimes sällskapskultur.
Dessa båda D. intogo främsta
rummet vid de av Versailleshovet
anordnade och i hela Europa
efterbildade ”ceremonibalerna”,
vilka på 1700-t. följdes av privata
bals parés (baler i
högtidsdräkt) och bals masqués
(maskeradbaler). — Senare uppkommo
de folkliga ”offentliga” balerna,
Bal paré på 1760-t. Gravyr av Augustin de Saint Aubin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
