Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danzig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Danzig
114
^ISTÄB.LIT. ANST.
Preussen, i n. till Östersjön, i v.
och s. till Polen. Staden D. är
belägen vid Mottlau, en biflod till
Weichsel, c:a 7 km. från
Östersjön. Från sin glansperiod under
Hanseförbundet äger den kvar
många vackra byggnader, bl. a.
Artushof (uppfört 1477—81,
fasaden ombyggd 1617), fordom
patri-ciernas samlingshus, numera börs.
Bland flera medeltida kyrkor
märkes den stora Mariakyrkan,
en sengotisk tegelbyggnad,
uppförd 1401-—1502, med Memlings
berömda Yttersta domen (se
M e m 1 i n g). Det vackra
rådhuset, urspr. från 1300-t.,
ombyggdes på 1500-t. i holländsk
renässans. Ett gammalt, nu
restaurerat franciskankloster utgör
stadens museum och tavelgalleri.
Stadens sydöstra sida flankeras
ännu av väl bibehållna gamla
befästningar. Dess viktigaste
industrier äro skeppsbyggeri,
järnindustri, sockerfabrikation samt
bryggeri- och kvarnindustri. Stor
handel med socker, trä och
spannmål. Av andra städer inom
fristatens område märkas
Neufahrwas-ser, hamnstad till staden D.,
belägen vid den västligaste
Weichselmynningen, den stora
badorten Zoppot längre i n.v.
utmed kusten, och Tiegenhof i ö.
delen av staten. 1,836 kvkm. Av
fristatens 365,000 inv. komma
om
kr. 195,000 på staden D. —
Författning. Enligt Versaillesfreden
1919 är D. en ”fri stad” under
N. F:s beskydd. Genom en
Pariskonvention nov. 1920 är dess
förhållande till Polen ordnat. D. har
därigenom blivit en suverän stat,
Freistaat, som är folkrättsligt,
men icke statsrättsligt förenad
med Polen, vilket handhar statens
yttre angelägenheter, särskilt dess
diplomatiska och konsulära
representation. N. F. representeras
i D. av en överkommissarie.
Tvistefrågor mellan D. och Polen
avgöras av denne, från vilken
kan vädjas till
förbundsförsamlingen i Geneve. Sedan 1922
ingår D. i det polska
tullområdet men har fortfarande tyskt
mynt samt eget postväsen. D.
styres av en senat och en
folkförsamling, Volkstag, med 22,
resp. 120 ledamöter. Senatens
ordförande och 9 av dess
medlemmar utgöra D:s regering.
— Historia. Staden D. är känd
sedan 900-t: s slut, då den var
residens för Pomerellens hertigar.
Efter den siste hertigens död 1294
tillföll den Polen men besattes
1309 av Tyska orden. Näst
Lübeck var D. under den senare
Danzig. Artushof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
