Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De Besche ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
De Besche—Debreczen
146
Debreczen. (Stora kyrkan i gatans fond.)
krati (1919) och Socialisering
(1920).
De Besche [do bä’sj], adlig
släkt av nederländskt ursprung,
som i början av 1600-t. inflyttade
till Sverige, där i synnerhet
bröderna G i llis, f. 1579, d. 1648,
och Hubert, f. 1582, d. 1664,
fingo ett stort inflytande på
bergshanteringen i och med
anläggandet av nya bruk och
införandet av förbättrade metoder.
De voro även verksamma som
arkitekter. Gillis byggde
Nyköpings numera förstörda slott och
sannolikt Vibyholms slott (senare
ombyggt). Den äldste brodern
Veiam, f. 1572, d. 1647, var
en av Louis De Geers
medhjälpare vid organisationen av
bruks-industrin. En fjärde broder,
G e r h a r d, f. 1585, d. 1656,
uppförde 1619 de sedan vid branden
1702 förstörda tornspirorna på
Uppsala domkyrka (se d. o.).
De’bet, lat., ”han är skyldig”;
skuldräkning; se Bokföring.
— De’betsedel,
utmätningsbar räkning på den skatt till stat
1. kommun, vilken den
skattskyldige för visst år skall betala.
Debierne [døbjäTn], André
Louis, f. 1874, fransk kemist,
har studerat de radioaktiva
ämnena; upptäckte 1899 aktinium.
Debite’ra (lat. de’bitum,
skuld), uppsätta på
skuldräkning, påföra. — D e’ b i t o r,
gäl-denär.
De blindas förening, se
Blind undervisning sp.
72.
Débo [debå’], sjö i Franska
Sudan, genomfluten av Niger.
Debo’ra, profetissa i Israel,
som i en kritisk tid lyckades
samla israelitiska stammar till
en avgörande drabbning mot
kananéerna (omkr. 1150 f. Kr.).
Denna minnesvärda strid
skildras bl. a. i Dom. 5, ett av de
äldsta bevarade proven på
israelitisk diktkonst.
Debreczen [dä’brätsän], stad i
Ungern. Stora
kreatursmarknader samt handel med
åkerbruksprodukter. Viktig järnvägsknut.
70 % av D:s invånare äro
reformerta. Reformert högskola,
lant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
