Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Declaration of Rights ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Defensionsdeputationen—Definition
156
Defensionsdeputationen, se
Deputation.
Defensionskomm issionen,
namn på ett utskott av rådet,
som, under Karl XII: s vistelse på
de utländska krigsskådeplatserna
och i Turkiet 1700—14, hade
ledningen av de svenska gränsernas
försvar, arméns och flottans
organisation och utrustning m. m.
Defensi’v (av lat. defe’ndere,
försvara), tjänande till försvar;
ett sätt att föra operationer
under ett krigsskede (i allmänhet
på viss front), då motståndaren
inväntas och man avser att
avvärja dennes anfall. Jfr
Offensiv. — Defensiva straff,
sådana straff, som hindra en
brottsling att vidare göra skada
(livstidsfängelse, dödsstraff). ■—
Defensivallians,
försvarsförbund.
Defe’nsor, lat., försvarare,
försvarsadvokat (endast i utlandet
i denna betydelse). Motsats:
a’ c t o r, åklagare. -— D e f e n
-s o r f i’ d e i, ”trons försvarare”,
titel, ’ som bäres av engelske
konungen på grund av
parlamentsbeslut 1543. Påven Leo X
tilldelade Henrik VIII i England
denna titel 1521, emedan Henrik
utgivit en antiluthersk skrift.
Deffand [dofa’q], Marie de
Vichy-Chamrond,
markis-inna du D., f. 1697, d. 1780,
berömd vitter dam i 1700-t:s
Paris, höll en litterär salong, som
omkr. 1740 ansågs som samtidens
förnämsta. Bland dess ständiga
gäster voro Voltaire, D’Alembert,
Montesquieu m. fl. Även de
svenska ambassadörerna Scheffer och
Creutz tillhörde hennes
umgängeskrets. På äldre år fattade
hon en djup böjelse för den tjugu
år yngre Horace Walpole, med
vilken hon förde en omfattande
och ytterst intressant
korrespon
dens (flera ggr utg.). Märklig
är även hennes brevväxling med
Voltaire.
De’ficit (lat., ”det fattas”),
brist.
Defilé, en mellan två
terrängområden befintlig kortare eller
längre förbindelse, som av en
truppstyrka endast kan passeras
på smal front och där utveckling
till erforderlig stridsfront ej kan
äga rum.
Defile’ring, förbimarsch av
trupper ss. hedersbetygelse för
högre befälsperson, för en fana,
ett monument e. d.
Definie’ra (av lat. defini’re,
begränsa, bestämma).
Definft (lat. defini’tus),
bestämd.
Definitio’n (av lat. defini’re,
begränsa, bestämma),
begreppsbestämning; omdöme, som
angiver de kännetecken, vilka
väsentligt karaktärisera det
innehåll, som tänkes i ett begrepp.
D. sker genom angivande av dels
det närmast högre genus- eller
släktbegreppet (ge’nus
pro’æi-mum), dels den species- eller
artåtskillnad (differe’ntia
speci’fi-ca), varigenom begreppet i fråga
skiljer sig från andra arter inom
samma släkte. Definieras
triangeln (defini/tum) såsom en
tre-sidig figur (defi’niens), så är
figur genus proximum och
tre-sidig differ entia specifica (vilka
båda begrepp ock pläga betecknas
såsom me’mbra definie’ntia eller
bestämningsleder). Ss. villkor för
en riktig D. fordras: 1) att den
skall vara precis, d. v. s.
noggrant bestämma innehållet av det
begrepp, som skall definieras,
och icke enbart säga, vad
begreppet icke är; 2) att den skall
vara adekvat, d. v. s. subjektet
och predikatet i
definitionsomdö-met måste hava lika stort
om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
