Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dehna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Dekabrister—Dekker
172
inansättningar, t. ex. dekago’n,
tiohörning. — Deka’d (fr.
dé-cade), tiotal; betecknade i den
under franska revolutionen
uppgjorda kalendern en ”vecka” av
10 dagar.
Dekabri’ster (av ry. deka’br,
december), benämning på
deltagarna i ett ryskt militäruppror
dec. 1825. Se Ryssland.
Historia.
Dekada’ns (fr. décadence, av
lat. de, från, och ca’dere, falla),
förfall.
Dekadenter, litterär eller
konstnärlig riktning, som
företrädesvis uppsöker det säregna,
sjukliga och artificiella; särskilt
den så beskaffade riktning, som
med utgångspunkt i Baudelaires
diktning framträder vid 1800-t:s
slut (Huysmans, Wilde, m. fl.).
D. användes även om symbol i
s-terna (se S y m b o 1 i s m).
Dekalo’gen (av grek. dc’ka,
tio, och lo’g os, ord), de tio orden
1. buden, en sammanfattning av
de för Israel viktigaste religiösa
och sedliga buden; återfinnes på
två ställen i G. T., 2 Mos. 20: 2
ff. och 5 Mos. 5: 6 ff. Enligt dessa
böckers framställning skulle den,
liksom Israels alla övriga lagar,
hava blivit folket given genom
Moses. Sannolikare torde
emellertid vara, att den tillkommit
under inverkan av den profetiska
riktningen; det märkliga med D.
är, att den såsom
sammanfattning av lagen nära nog
uteslutande innehåller betydelsefulla
religiösa och sedliga bud (endast
ett kultiskt bud är upptaget, om
vila på sabbatsdagen), medan i
äldre tid sådana moment intogo
en helt annan plats. Å andra
sidan får man icke i D. inlägga
hela den uppfattning av
sedligheten, som mötei’ i Jesu
förkunnelse, exempelvis i bergspredikan.
Deka’n 1. dec a’ n u s (av lat.
de’cem, tio), titel för vissa
befattningshavare inom kyrkan 1.
vid universiteten; i Sverige
numera förnämligast om ordf, inom
en fakultet 1. fakultetssektion.
I romarnas militärspråk
brukades D. som titel på
uppsynings-mannen över ett av tio män
bestående tältlag.
Dekan, se D e c c a n.
Dekante’ra (av lat. de, av, och
grek. kanto’s, vinkel), skilja en
vätska från en fällning eller
bottensats genom att luta på kärlet
och försiktigt hälla av den klara
vätskan.
Dekapo’d (av grek. de’ka, tio,
och pus, fot), se Ti o fotinga r.
Deka’polis (av grek. de’ka,
tio, och poTis, stad), benämning
på en grupp av hellenistiska
städer i Palestina, från början
sannolikt tio (med ett undantag,
Skytopolis, samtliga belägna ö.
om Jordan), vilka befriades från
judiskt herravälde genom
Pompe-jus åi- 63 f. Kr. och erhöllo en
viss självstyrelse under romersk
överhöghet.
Deka’stikon (av grek, de’ka,
tio, och sti’kon, rad), tioradig
strof.
Dekate’ra, d e k a t e i- i n g, se
Appreterin g.
Dekker [de’kko], Thomas, f.
omkr. 1570, d. omkr. 1640, engelsk
dramatiker. D. tillhör
Shakspe-res yngre samtida. Hans
skådespel innehålla mestadels
realistiska skildringar ur det
borgerliga Londonlivet (The
shoema-ker’s holiday). Skådespelet
Sa-ti/romastix är ett svar på Ben
Jonsons angrepp på de oskolade
och olärda
renässansdramatikerna.
De’kker, E d. u a r d Do u wes,
f. 1820, d. 1887, holländsk
författare. D., som var kolonialäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
