Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Detachement ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Detachement—Determinism
258
ningen för svenskhetens
bevarande i utlandet.
Detacheme’nt (fr.
détache-ment), betecknar en truppstyrka,
som blivit för visst taktiskt
eller operativt ändamål avskild
från en annan (större)
truppstyrka. Det franska D. motsvaras
i vissa fall av
häravdelning (se d. o.), t. ex.
Détache-ment de Lorraine. — D e t
a-c h e’ r a, avskilja, avdela.
Detaille [data’j], Édouard,
f. 1848, d. 1912, fransk
bataljmålare, skildrade i sina
målningar särskilt 1870—71 års
fransk-tyska krig.
DetaTj (fr. détail), del av ett
helt, biomständighet. — D e t a 1
-j e’ r a d, utförlig, som tar
hänsyn till enskildheter.
Detaljhandel, handel i smått,
minuthandel, i motsats till
grosshandel eller partihandel. Jfr
Handel och Kooperation.
— Om detaljhandel av spirituösa
drycker, se
Rusdryckslag-stiftning. — Detaljh
andelsprisindex, se
Prisindex. — Detalj i’st,
person, som idkar detaljhandel.
Detekti’v (av lat. dete’gere,
avtäcka), person, som uppdagar
förbrytelser och spårar upp
brottslingar.
Dete’ktor (av lat. dete’gere,
avtäcka), se Telefoni och
Telegrafi.
Détente [deta’ijt], fr., eg.
avtryckare på gevär, avspänning.
Detentio’n (av lat. detine’re,
fasthålla), innehavande av en
sak; besittning.
Determina’nt (av lat.
deter-mina’re, bestämma). Matem. En
D. av n :te g r a d e n är ett
matematiskt uttryck, bildat av n2 tal
(element), ordnade i n
rade r och kolumner. Den
tecknas och definieras på
motsvaran
de sätt som nedanstående D. av
tredje graden
a4 bi Ci
a2 b2 c2
a3 b3 c3.
Denna D. är lika med a4 b2 c3 —
ai b3 Cj -j- a2 b3 c2 — a2 b2 c3 + a^
bj c2 — a3 b2 Ci, d. v. s. summan av
alla produkter abc, i vilka varje
sifferindex förekommer blott en
gång. Produkterna i summan
räknas negativa, om deras indices
återföras till ordningen 1, 2, 3
genom ett udda antal
omflyttningar, eljest positiva. — Som
determinantteorins
grundläggare räknas den
schweiziske matematikern Gabriel
Cra-mer, f. 1704, d. 1752. — Biol.
Se Utvecklingslära.
Determinatio’n (av lat.
deter-mina’re, begränsa, bestämma).
Psyk. Den medvetenhetsprocess,
varigenom man bildar mindre
allmänna föreställningar, resp,
begrepp, ur mera allmänna genom
att till dessa foga bestämningar
eller kännetecken. Genom D. kan
begreppet sägas erhålla ett större
innehåll men samtidigt ock ett
mindre omfång. Omvänt blir
förhållandet vid abstraktion
(se Abstrahera). Jfr
Begrepp, Definition och D i
-vision. — Determinati’v,
bestämmande, hänvisande. — D
e-terminativa pronomen,
sådana demonstrativa pronomen,
som hänvisa på en följande
bestämning (ofta en bisats). —
Determine’ra, bestämma.
Determinfsm (av lat.
deter-mina’re, bestämma), en teologisk
och filosofisk ståndpunkt, som
betraktar varje viljeyttring
såsom en entydigt determinerad 1.
bestämd, alltså nödvändig verkan
av ett orsaksförhållande, varför
viljan själv icke utövar någon
medbestämmande inverkan.
Gent
9. - Le x. III. Tr. 30. 7. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
