- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / III. Dalou-Finland /
337-338

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dimorf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

337

Dimorf—Dinant

338

platser samt vattenytan i sjöar
och floder fortsätter att
avdunsta vatten, ännu sedan luften
avkylts under sin
mättnings-punkt. D. kan, om luften ånyo
uppvärmes, ”försvinna”, d. v. s.
absorberas av luften, som ju vid
högre temperatur får ökad
förmåga att hålla vattenånga löst,
eller ock så småningom avsätta
sig på fasta föremål i form av
dagg (se d. o.). Föroreningar i
luften, t. ex. damm, stenkolsrök
etc. underlätta i hög grad
dimbildningen. Moln äro att
betrakta som dimmor i högre luftlager.

Dimo’rf (av grek, dis, två
gånger, och morfe’, form), med
förmåga att förekomma i två
skilda former. — D i m o r f i’,
vissa substansers förmåga att
kunna kristallisera efter olika
kristallsystem. Det vanligaste
exemplet på dimorfi är
kalcium-karbonat, som i regel kristallise-,
rar hexagonalt (kalkspat) men
ibland uppträder med kristaller,
tillhörande det rombiska
systemet (som mineralet aragonit).
— Dimorf i’sm, förekomsten
av två skilda former hos en och
samma växt- 1. djurart. Vanligast
är könsdimorfismen, då
hane och hona, oavsett
könsorganen, skilja sig från varandra i
storlek, form, färg etc.
(sekundära könskaraktärer). Med
årstidernas växlingar
sammanhänger årstids- 1.
säsong-dimorfismen, t. ex.
vår-och sommargenerationer hos
fjärilar av släktet Pi’eris.
Förekomma tre 1. flera skilda former,
ss. i bi-, myr- och
termitsamhällena och hos simpolyperna, talas
om t r i’-, resp, p o’ 1 y m o r
-f i’ s m.

Dinan [dina’g], stad i dep.
Cotes-du-Nord, Frankrike, vid
floden Rance. D. är en av Bre-

Dinan.

tagnes vackraste och
ålderdomligaste städer. Staden omgives av
medeltida vallar och torn samt
har en borg från 1300-t. och flera
kyrkor, däribland Saint-Sauveur,
delvis från 1100-t. 10,000 inv.

Dinant [dina’rj], stad i prov.
Namur, Belgien, vid Meuse. över
staden resa sig höga, av ett
kastell krönta kalkstensklippor.
Vid foten av dessa ligger kyrkan
Notre-Dame, i gotisk stil. 7,700
inv. — D. var under medeltiden
en av Nederländernas mest
betydande s’täder. Vid världskrigets
början blev D. svårt härjad av
tyskarna enligt deras uppgift
till straff för från belgiskt håll

Dinant. Notre-Dame och Kastellet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/3/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free