Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dionysisk tideräkning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Dionysisk tideräkning—Diopter
346
regering. Skrev i retorisk stil ett
som källskrift värdefullt verk om
Roms äldsta historia. — 4. D.
A r e o p a g i’ t a, en atenare,
tillhörande Areopagen (därav
namnet), blev enl. Apg. 17:34
omvänd till kristendomen vid Pauli
besök i Aten. Under D:s namn
författades inemot år 500 e. Kr.
ett antal skrifter av
panteistiskt-mystiskt innehåll, genom vilka
den nyplatonska mystiken vann
insteg i kristendomen. — 5. D.
från Alexandria, d. 264,
Origenes’ lärjunge, ledare av
kateketskolan i Alexandria, 247
biskop därstädes.
Dionysisk tideräkning, se
Tideräkning.
Diony’sos 1. B a’ k k o s,
grekisk gud, urspr. en
fruktbarhets-gudomlighet, senare speciellt
vinets gud, i den romerska
mytologin under namnet B a’ c c h u s
identifierad med den italiske
vinguden Liber. D. är son till Zeus
och den tebanska prinsessan
Se-mele. Då Zeus på Semeles bön
uppenbarar sig i gudomligt
majestät i åska och blixt, brännes
hon till döds; Zeus räddar sitt
ofödda barn och syr in det i sitt
lår, varur det födes och av
Her-mes föres till nymferna på berget
Nysa. Uppvuxen bland dessa,
låter D. dem förnimma sin
gudomliga makt, och de uppföra
yra fester till hans ära. Från
Nysa drar han bort med sitt
följe, ti/asos, av backanter,
mai-nader, silener och satyrer. Mjölk,
honung, vin och nektar strömma
ur marken, där guden drar fram,
och människorna, särskilt
kvinnorna, gripas av vild extas. Av
skalderna på Alexanders tid
utsträcktes D: s segertåg ända till
Indien. — D. är urspr. en
tra-kisk gud. Kulten behöll länge,
t. ex. i Beotien, en primitiv och
Dionysos (t. h.) med sin munskänk.
Grekisk vasmålning.
våldsam karaktär. Men i Ättika
hade på 500-t. f. Kr. D.-festerna,
dionysierna, i Aten fått en
viss stadgad form, som blivit av
den största betydelse genom att
den givit upphov till det grekiska
dramat. Till dem räknades de
små 1. lantdiony’sierna,
landskommunernas fester vid
vin-pressningstiden, 1 e n ai’ e r n a,
anteste’rierna och de stora
dionysierna. De senare
firades i fem dagar, då staden gav
dramatiska föreställningar (urspr.
satyrspel, senare tragedier med
avslutande satyrspel). — I
bildkonsten framställes D. i
skiftande gestalt: än som litet barn i
Hermes’ 1. en satyrs armar (t. ex.
Praxiteles’ Hermes, se ill. till
Bildhuggarkonst sp.
1514), än som en skäggig,
högväxt man och än som en vek,
drömmande yngling. Vinrankan,
murgrönan, pantern och lejonet
äro hans attribut, i handen bär
han ofta en bägare, ka’ntaros, 1.
en tyrsosstav. Jfr A r i a d n e.
Diopter (av grek. dio’ptra,
något varigenom man ser), en på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
