Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dipteros ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
Director musices—Dis
360
Dire’ctor mu’sices, lat.,
musikdirektör; i Sverige titel för
lärare i musik vid universiteten.
Dire’kt (av lat. dire’ctus, rät,
rak), rak, omedelbar, utan
avbrott och omvägar.
Direkt anföring, i lat.
grammatiken or a’tio re’cta, ordagrant
återgivande av ett yttrande,
t. ex.: han sade: ”Jag är sjuk.”
Motsatsen är indirekt
anföring, lat. ora’tio obWqua, då
yttrandet återges i
berättelseform, t. ex.: han sade, att han
var sjuk.
Direktio’n (av lat. diri’gere,
styra), riktning, ledning.
Direkti’v (av lat. diri’gere,
styra), anvisning om sättet för
utförande av ett uppdrag.
Dire’ktor, detsamma som
direktör.
Direktorialförfattningen (av
lat. directo’rium, styrelse), en
27 okt. 1795—10 nov. 1799 i
Frankrike gällande författning,
enligt vilken högsta
verkställande makten låg i händerna på ett
direkt o’rium (fr.
directoi-re) av fem personer. Dessa valdes
av representationens ena
kammare, de gamles råd (med 250
medlemmar över 40 år), på
förslag av den andra, de
femhundrades råd (med 500
medlemmar över 30 år).
Representationen hade den lagstiftande
makten. Vid direktoriets sida
stod en för styrelsen ansvarig
ministär. Jfr Brumaire.
Direkto’rium (lat.
directo’-rium), ledning, styrelse.
Direktri’s. 1. Se Direktör.
— 2. Se Styrlinje.
Direktö’r (fr. directeur, av
lat. diri’gere, styra), ledare,
föreståndare. Fem. direktri’s.
Dirichlet [dirisjlä’], Peter
Gustav L e j eu n e - D., f.
1805, d. 1859, tysk matematiker,
professor i Göttingen.
Banbry-tare särskilt inom talteorin, i
vilken han införde analytiska
hjälpmedel, D : ska serier.
Dirige’nt (av lat. diri’gere,
leda, styra), ledare; särskilt
musikalisk ledare vid inövande
och uppförande av orkesterverk,
körverk och operor. — D i r i
-g e’ r a, leda, styra.
Di’rigold, ett slags
aluminiumbrons (se
Aluminiumlegeringar), använt till
bordsbestick och prydnadsföremål. D.
har vacker guldglans, hård,
motståndskraftig yta och stor
hållfasthet. Tillverkas av a. b.
Alco-metaller, Örebro.
Di’riks, Karl Edvard, f.
1855, norsk målare, sedan 1899
bosatt i Paris, där han väckt
uppmärksamhet genom sina
impressionistiska, ofta regn och
storm skildrande målningar.
Dirk, det tåg på ett
gaffelsegel, varmed bommen kan hissas
upp intill masten; är fäst i
bom-nocken och löper genom ett block
uppe i masten.
Di’rschau (po. Tczew), stad i
Polen på v. stranden av
Weich-sel, 32 km. s.s.ö. om Danzig. Två
nära kilometerlånga järnbroar
över Weichsel. — D. tillhörde
under medeltiden Tyska orden
och kom 1466 till Polen, hölls
1626—29 besatt av Gustav II
Adolf, som 1627 här blev sårad
i en träffning. Innehades av
svenskarna 1655—57 och 1659.
Vid Polens första delning kom
D. till Preussen; återgick genom
Versaillestraktaten 1919 till
Polen.
Dis, se Solrök.
Dis (isl. dis, plur. disir),
namn på kvinnliga fruktbarhets-,
skydds- och dödsgudomligheter, i
isl. brukat omväxlande med
fylgja och norn. Ordet D. är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
