Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Diva—Division
382
Di’va (lat., den gudomliga),
firad skådespelerska 1. sångerska.
Diva’n, pers., register, arkiv;
diktsamling; statsråd,
audienssal; låg soffa utan ryggstöd.
Diverge’ns, skiljaktighet; av
d i v e r g e’ r a (fr. diverger),
skilja sig från varandra, taga
olika riktning.
Dive’rse (av lat. dive’rsus,
skiljaktig, spridd), varjehanda.
Diverti’kel (lat. diverti’culum,
av de, bort, och ve’rtere, vända),
blindsäck.
Divertime’nto, ital. Se D i
-vertissement.
Divertissement [-[divärtis-ma’g],-] {+[divärtis-
ma’g],+} fr. (ital. divertime’nto),
nöje, förströelse. — 1. Beteckning
för i en opera inlagd dans,
enaktstycke för mindre orkester med
solosånger och körer etc. ■— 2. Äv
flera satser hopfogat musikstycke
för ett eller två instrument, vari
satserna ej äga samma organiska
samband som i suiten 1. sonaten.
— 3. Detsamma som potpourri.
Di’vide et i’mperal, lat.,
”söndra och härska!” (=
övervinn motståndarna genom att
hetsa dem mot varandra), en ofta
tillämpad politisk grundsats.
Divide’nd, D i v i d e’ r a, se
Division. Matem.
Dividi’vi, se C a e s alp i n i a.
Divi’na comme’dia, L a D.,
se D an t e A 1 ighie r i.
Divinatio’n (av lat. divina’re,
förutsäga), förmåga att förutse
framtiden, aning. —
Divina-t o’ r i s k, anande, förutseende.
Divi’s (av lat. divi’dere, dela),
bindestreck, bindestreckstyp. —
Divis i’be 1, delbar, se
Division.
Divisio’n (lat. divi’sio,
delning, indelning). Log.
Framställning av omfånget hos ett begrepp
genom angivande av dess resp.
arter. För att D. skall vara
logiskt oantastlig erfordras, att
en bestämd indelningsgrund
(fun-dame’ntum divisio’nis)
konsekvent fasthålles, att
indelnings-lederna (me’mbra divide’ntia)
ömsesidigt utesluta varandra, att
indelningslederna tillsammans
representera samma omfång som
det begrepp (divi’sum), vilket
skall indelas, samt att D.
innehåller en jämn, utan luckor eller
språng (sa’ltus) verkställd
spe-cificering av begreppets olika
arter. — Matem. D. kallas den
till multiplikation inversa
räkneoperationen, genom vilken det tal,
kvoten, bestämmes, som är
sådant, att produkten av det och ett
givet tal, d i v i’ s o r n, blir lika
med ett annat givet tal, d i
vide’ n d e n. För att kunna d i v i
-d e’ r a två godtyckliga hela tal
med varandra har man måst
utvidga talbegreppet genom
införandet av bråk (se d. o.). Då vid
D. av hela tal även kvoten är ett
helt tal, säges divisorn gå jämnt
upp i dividenden, och denna säges
vara divis i’b el 1. delbar
med divisorn. I motsatt fall
kallas skillnaden mellan dividenden
och närmast mindre
heltalsmång-fald av divisorn rest. D i v i
-sionstecknet är :. ■—- Mil.
1. Infanter i-D., ofta blott
benämnd D., den minsta, av olika
truppslag sammansatta enheten.
Före världskriget bestod en D.
vanligen av två infanteribrigader
a två regementen med
sammanlagt tolv bataljoner (i Ryssland
sexton), ett kavalleriregemente,
en artilleribrigad om sammanlagt
tolv lätta fältbatterier,
specialtrupper, ammunitionskolonner
m. m. Under världskriget
nedgick i brittiska, franska och
tyska arméerna D:s infanteri till
nio bataljoner, förenade i tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
