Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dnjestr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Dnjestr—Dobrodja
406
tredje flod, upprinner s. om
Valdaihöjderna i v. Ryssland,
c:a 280 m. ö. h. D. mottar från
höger bifloderna Beresina och
Pripet samt från vänster Desna;
utmynnar i Svarta havet. Längd
omkr. 2,200 km., flodområdets
areal över 500,000 kvkm. D. och
dess bifloder äro i stor
utsträckning segelbara; huvudfloden dock
med svårighet på en sträcka i
mellersta loppet nedanför staden
Jekaterinoslav, där den avbrytes
av en rad forsar (ry. poro’g). D.
står i förbindelse med Weichsels
flodområde
(Dnjepr—Bugkanalen), ävensom med Njemen och
Düna och därigenom med
Östersjön.
Dnjestr, flod i s.ö. Europa,
upprinner i mellersta Galizien på
Karpaternas nordsluttning och
utmynnar i Svarta havet. Bland
dess tillflöden märkas Sereth och
Strypa. Trots sitt jämförelsevis
snabba lopp är D. segelbar långa
sträckor. Längd c:a 1,400 km.,
flodområdets areal 77,000 kvkm.
D:o, förk. för dito.
Do’bbel, spel med tärning eller
kort; motsv. verb dobbla.
Dobera’n, stad i
Mecklenburg-Schwerin, belägen några km. från
Doberan. Kyrkan från öster.
Östersjön. Badort med järn- och
svavelhaltiga hälsokällor. D. har
en vacker gotisk tegelkyrka,
urspr. tillhörande ett
cisterciens-kloster, i vilken flera
mecklen-burgska furstar ligga begravna,
bl. a. den svenske konungen
Albrekt. 5,300 inv.
Dobe’rdoplatån, benämning å
västligaste delen av Karst, söder
om Gorizia (Görz), där
italienarna under de sex första
Isonzo-slagen kämpade om tillträdet till
Karstplatån.
Dobermannpi’nscher, se
II u n d.
Dobro’dja (rum. Dobrogea),
landskap i Rumänien, mellan
nedre Donau och Svarta havet,
omfattande även Donaus delta.
D. utgöres huvudsakligen av en
stäppartad högplatå med
vidsträckta lössavlagringar. Skog
saknas. Berggrunden framträder
såväl i norra delen (gnejs) som
i den södra (lerskiffer). D. är ett
utmärkt betesland, varför
boskapsskötsel är huvudnäring. På
grund av lössjordens bördiga och
lättodlade beskaffenhet ha i
senare tider ej obetydliga områden
lagts under plogen. Kustremsan
är sumpig med strandsjöar, ur
vilka salt utvinnes. I n.
förekommer petroleum. Huvudstad är
Constanjja vid Svarta havet,
vilken stad genom järnväg är
förbunden med Cernavoda vid
Donau. En annan järnvägslinje
leder i nord-sydlig riktning genom
landet. 23,260 kvkm. 700,000
inv., till stor del turkar och
bulgarer. — Historia. Under
det turkiska väldet tillhörde D.
provinsen Bulgarien. Efter
ryskturkiska kriget 1878 kom större
delen av D. till Rumänien, som
i Bukarestfreden 1913 också
erhöll den s. delen av D. (Silistria
med område). Omedelbart efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
