Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkraft ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
Domkraft—Domnarvet
442
Domnarvets järnverk (Stora Kopparbergs Bergslags a. b.).
trädde dock icke starkt i det
yttre förrän under 1700- och
1800-t., då lärarna i regel ej mer voro
prästvigda. Lektorer i efter 1856
nyskapade ämnen tillhöra ej D.
Vice præses i D. är i Uppsala
och Lund prof, i praktisk teologi
(från 1 maj 1923), i övriga stift
(utom Visby) domprosten, dessa
D:s enda rent kyrklige
befattningshavare. Under senare år,
särskilt från
läroverksöverstyrel-sens inrättande (1904), då D.
miste större delen av sin gamla
befattning med läroverken, har
frågan om deras omorganisation
varit aktuell. I Finland, som
förut haft den svenska ordningen,
skedde däremot en reform 1869,
genom vilken D. fingo rent
kyrklig sammansättning och
befogenhet. — Jfr Konsistorium.
Domkraft, apparat för
lyftande av stora laster en kort väg
med användande av så liten
drivkraft som möjligt. D. består
antingen av en kuggstång, som
för-skjutes med hjälp av en 1. flera
kuggväxlar, eller ock av en skruv
med liten stigning, som
kring-vrides med en på ett spärrhjul
verkande spak.
Domkval, se Dombrott.
Domkyrka (av lat. do’mus,
hus), dom, d ö m e, i allmänhet
beteckning för huvudkyrkan i ett
biskopsstift, så benämnd på
grund av sitt särskilda
förhållande till do’mus eplscopi,
biskopens hus (jfr Domkapitel).
I utlandet benämnas
understundom även större icke-biskopliga
kyrkor med detta namn.
Domkyrkosyssloman är
förvaltare av en domkyrkas
ekonomi. D., som i Sverige finns vid
alla domkyrkor utom Luleå,
Lunds och Göteborgs, är kapitlets
tjänsteman och skall vara
prästman.
Domnarvet, industrisamhälle
i Stora Tuna skn, Kopparb. 1., på
ömse sidor om Dalälven, i s.v.
gränsande till och sammanbyggt
med Borlänge köping. D. bildar
ingen administrativ enhet utan
har uppkommit av flera byar,
vilkas bebyggda delar med ökat
invånarantal sammanflutit till
ett enda stadslikt område. För
sin tillkomst har D. att tacka de
stora industrianläggningarna vid
nedre Tunaforsen, tillhörande
Stora Kopparbergs Bergslags a. b.
och omfattande Sveriges största
järnverk, anlagt på 1870-t. Det
omfattar (1923) hyttavdelning
med 5 masugnar och 7
cowper-apparater, elektrisk hytta med 5
masugnar, thomasverk med 4
konvertrar, martinverk med 4
ba-siska ugnar och 2 elektriska
stålugnar, stålgjuteri, valsverk,
mekanisk verkstad,
manufaktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
