Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Donat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Donati—Donau
452
t. ex. Judit och Holofernes i
Loggia de’ Lanzi i Florens samt
bronsstatyn av Johannes Döparen
i domkyrkan i Siena.
Bronsrelieferna på predikstolarna i kyrkan
San Lorenzo i Florens,
framställande Kristi död och
uppståndelse, fullbordades efter D: s död av
hans lärjunge Bertoldo.
Dona’ti, florentinsk adelssläkt,
ledde guelfernas parti i
släktstriderna omkr. 1300.
Donatio’n (av lat. dona’re,
giva), gåva, i laga form, t. ex.
genom testamente. Se
Stiftelse. — Don a’t or, givare; den
som gör en donation.
Donationsjord, se
Städernas donationsjord.
Dona tis komet av 1858
upptäcktes av den italienske
astronomen Giambattista
Dött a t i, f. 1826, d. 1873. D. var
en av 1800-t:s praktfullaste
kometer. Omloppstid c:a 2,000 år.
Donati’smen, efter den
schis-matiske biskopen D o n a’ t u s
(300-t.) uppkallad kristen
partibildning vid tiden för den
dio-cletianska förföljelsen. D.
påyrkade en strängare kyrkotukt och
ansåg nådemedlens kraft
beroende av den förvaltandes värdighet.
Trädde även i opposition mot
staten och ogillade kyrkans
förbindelse med denna. D. utbredde
sig över Nord-Af rika och gick där
samman med oppositionen mot
rcmarväldet.
Dona’tor, se Donation.
Dona’tus, A e 1 i u s, romersk
grammatiker på 300-t., författade
flera läroböcker, av vilka särskilt
Ars minor Dona’ti (”den mindre
donaten”) var medeltidsskolornas
elementära lärobok i latinsk
formlära. Även i nyare tid blev
”Donaten” länge nyttjad som
skolbok, om än i överarbetad
form.
Dona’tus, sannolikt italiensk
arkitekt, dokumentariskt känd
som mästare till Lunds
domkyrka.
Do’nau, näst Volga Europas
största flod, upprinner på
baden-siskt område i s. Schwarzwald,
flyter därifrån mot ö.n.ö. genom
Württemberg och Bayern, där
den vid Regensburg kröker mot
ö.s.ö., passerar övre och Nedre
Österrike, varefter den på en
sträcka utgör gräns mellan
Tjecko-Slovakiet och LTngern.
Härefter bildar D. den s. k. norra
Donaukröken och viker tvärt mot
s., i vilken riktning den genom
Ungern flyter in i Jugoslavien,
där den viker av mot ö. (södra
Donaukröken), bildar sedan gräns
mot Rumänien och därefter på en
lång sträcka mellan detta land
och Bulgarien, böjer mot n.
in i Rumänien, bildar slutligen
ett tvärt knä mot ö. och mynnar
i Svarta havet. Bland D: s många
bifloder märkas från höger Iller,
Lech, Isar, Inn, Leitha, Drava,
Sava och Morava, från vänster
March, Waag, Theiss, Oltu,
Se-reth och Pruth. D. awattnar
sammanlagt av hela Europa.
Vid genombrottet av Tyska Jura
sänder D. genom i början
underjordiska avlopp en del av sitt
vatten till Bodensjön. På
ytterligare två ställen i sitt fortsatta
lopp genombryter D. under
bildning av forsar och strömvirvlar
bergsområden, dels vid Marchs
inflöde ovanför n. Donaukröken
mellan Små Karpaterna och
Leithabergen (”Porta
hunga-rica”), dels nära Orsova på
gränsen mellan Rumänien och
Jugoslavien (”Järnporten”). Dessa
forsar voro förr ett allvarligt
hinder för sjöfarten men ha
numera genom sprängning och
kanalisering gjorts farbara (vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
