Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Draco ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Draga—Dragon
488
skillnaden mellan den i
skorstenen inneslutna luften och
luften utanför skorstenen. Ju
högre denna är, dess större blir
tryckskillnaden, dess kraftigare
D. Är icke lufthastigheten i
skorstenen tillräcklig, kan D.
upphjälpas genom användande av
fläktar, ångpuff 1. ångbläster. Jfr
Eldning.
Draga, urspr. D. Lun j
e-w i t z a, drottning av Serbien, f.
1867, d. 1903. Änka efter en
ingenjör Masj in, blev hon 1900 gift
med konung Alexander (se d. o.).
Dragande koppel, se Orgel.
Draga’nt, se G u m m i.
Dragare utgöras i Sverige av
hästar (715,681 st. år 1919) och
oxar (53,344 st. s. å.) samt
renar och i undantagsfall tjurar
och kor. Medeltalet D. för hela
landet är 14 hästenheter (1 oxe
= 3/4 häst) per 100 har åker.
Normala behovet av D. i
jordbruk anses vara 2 hästenheter på
20 har åker. — Den förstklassiga
dragartypen karaktäriseras av
grov, fast, väl sluten kropp med
stark, ej för lång hals, brett,
djupt bröst, väl ställda rörliga
bogar, fasta, grova, väl ställda
ben, ej långa hasleder, fasta
hovar 1. klövar, kort, rak, bred
rygg och länd, långt, ej
avsmalnande kors, tjock, mjuk hud med
stark hårväxt. De i Sverige som
D. använda hästraserna äro den
nordsvenska hästen samt
arden-ner- och clydesdalehästarna, de
senare av utpräglad dragartyp.
Av de svenska
nötkreatursraser-na har ingen utpräglad
dragar-typ.
Dragarpenningar, se
Packhuskarlar.
Dragg, mindre ankare utan
ankarstock, bärande 2 1. flera
med flyn försedda armar. —
Dragga med säges ett ankare
göra, vilket ej gripit tag i
bottnen utan släpas på densamma
av fartyget. — Dragga, att
med dragg söka uppfiska föremål
från sjöbottnen.
Draghällan, fyr i Bottniska
viken, vid inloppet till Sundsvall.
Draginrättning, anordning för
sammankoppling av
järnvägsfor-don, bestående av en under
fordonet gående dragstång,
försedd med krok och skruvkoppel.
D. måste vara fjädrande för att
kunna mildra ryckningen i
tågsättet. På lokomotiv är D. ej
genomgående, utan kraften
fortplantas genom ramverket.
Dragkamp, en från antiken
känd idrottsgren, utföres i
modern idrott av två lag, vartdera
om åtta man, av vilka den siste
(och tyngste) är ”ankaret”. Linan
skall vara 30 m. lång. Från
mitten räknat skall avståndet till
främste mannens i vartdera laget
fattpunkt vara minst 1,75 m.;
dessa punkter markeras och
utgöra gränsmärken. På marken
dragas mot linan vinkelräta
linjer under mittpunkten och de
båda gränsmärkena. När det ena
laget dragit det andras
gränsmärke över sin egen gränslinje,
anses det som segrare.
Dragkraft, se Lokomotiv.
Draglina, se Sele.
Dragmedel, plåster, som
anbringas på huden för att genom
uppdragande av blåsor ”avleda”
smärtor 1. inflammation. I sv.
farmakopén upptagas plåster med
spansk fluga. Metoden är
värdelös och hos oss bortlagd av
läkare men torde någon gång
förekomma som huskur.
Dragningskraft, detsamma
som attraktionskraft. Se
Attraktion.
Dragoma’n, tolk i Levanten.
Drago’n, Artemi’sia dracu’n-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
